onsdag 30 mars 2011

SPELEN ÄR VÅR TIDS TYSTA MÖRDARE

En artikel i GT publicerad den 16 mars 2011 väckte mitt intresse. Den brittiske terapeuten Steve Pops, för ett personligt korståg, för att föra vidare sitt budskap. Här är ett stycke ur artikeln:


– Att tillbringa två timmar med en spelkonsol är jämförbart med att ta en lina kokain, sa Pops enligt MCV. Det är vår generations tysta mördare.
– Dataspelsberoende kan också resultera i våld eftersom spelarna mycket väl kan förvandla sina fantasispel till verklighet. Det är det snabbast växande beroendet i landet och påverkar unga både mentalt och fysiskt.
För att ytterligare befästa sin poäng uppmanade Pops alla föräldrar som lyssnade på programmet att ”gå upp till era barns sovrum och försök ta spelkontrollen ur deras händer. De kommer reagera på samma sätt som en alkoholist skulle göra om du skulle försöka ta dennes sprit. Det är läskigt.”


Eftersom jag själv har personlig erfarenhet av hur illa det kan gå när barn/ungdomar fastnar i ett dataspelsberoende, så är jag inte sen med att hålla med Pops i detta. Roten till det vår familj har drabbats av, är just att min son hade fastnat i ett dataspelsmissbruk och jag har med egna ögon sett hur detta har förvandlat honom och konsekvenserna har blivit att hela familjen har påverkats negativt av detta. Troligen ligger det även en bokstavsdiagnos i botten av problematiken också. Att då dessutom ha oturen att bo i en kommun med inkompetent personal på socialförvaltningen i Marks kommun, där man då som förälder önskar hjälp med problematiken, så anser socialförvaltningen att den bästa lösningen på problemet är att splittra familjen och detta ger ju helt fel signaler till barn/ungdomar. Dels känner sig ungdomen sviken och övergiven av sin förälder, vilket resulterar i att ungdomen tar avstånd från sin förälder, blir alienerad, samtidigt som socialförvaltningen ger dem rätt att fortsatta i samma destruktiva spår. Resultatet av det blir ju att, något som hade kunnat styras upp under en rimlig tid med hjälp av professionell hjälp istället förlängs till flera års lidande för familjen och en nedåtgående spiral med ytterligare problem. Detta är ju inget familje- eller barnperspektiv. Socialförvalningen hjälper till med att slå kilar mellan barn och föräldrar, och i värsta fall blir det bråk mellan övriga familjemedlemmar och släkt som isolerar barnet/ungdomen ytterligare. Precis detta har hänt i min sons fall. Resultatet har ju blivit att han idag har obefintlig kontakt med både sin mamma och pappa samt övrig släkt, sorgligt nog.

Mer finns att läsa på:
TV-SPEL ÄR SOM KOKAIN
Klicka på textraden!


Share |

tisdag 29 mars 2011

MARKS SLOGAN ÄNDRAS INTE!?!?

Marks kommun med dess kommunalråd i spetsen anser inte att kommunens slogan ska ändras även om den är missvisande. Nu heter det att kommunens slogan beskrivs som ett löfte till kommuninvånarna. Då kan man ju tycka att de ska förtydliga detta, annars kan det uppfattas som missvisande information... eller...

Annars kan de ju alltid låna Ingvar Kamprads slogan: "Ännu är det mesta ogjort".


Slaget är inte förlorat ännu, så skriv på:
NY KOMMUNSLOGAN I MARKS KOMMUN
Klicka på textraden!


Mer om detta i dagens BT:
MARKS SLOGAN ÄNDRAS INTE
Klicka på textraden!




Share |

söndag 27 mars 2011

EN FAMILJEPOLITIK SOM GÖR BARNEN PSYKISKT SJUKA

Idag var det en mycket intressant artikel i Göteborgs-posten som väckte mitt intresse. Den handlar om hur familjepolitiken idag påverkar våra barn. Detta är något som jag har funderat på mycket under åren. Att man idag har svårt att styra över sin arbetstid och familjen är ofta beroende av två heltidsinkomster för att få ekonomin att gå runt, ännu värre då för ensamstående som ofta lever på marginalen eller under den trots en heltidsinkomst. För att då komma tillbaka till barnen, som redan som små lämnas till dagis/dagmamma ofta längre tider än föräldrarnas arbetstider. På den tiden som mitt äldsta barn var hos dagmamma, så tyckte inte dagmamman om att jag ibland valde att vara hemma med sonen, för det påverkade hennes inkomst, men då kom vi överens om att hon kunde skriva upp att han varit där trots att han var hemma, det fick bli såhär för att vi båda skulle vara nöjda. Men det som är tragiskt i det hela, är att föräldrar nästan måste jobba ihjäl sig, först heltidsjobb och sedan när de kommer hem så ska man hinna göra alla vardagsbestyren och samtidigt försöka hinna umgås lite med griniga och trötta barn, och sedan orka med att umgås lite föräldrar emellan. Är det egentligen så konstigt att skilsmässotalen är så höga? Och idag ser vi resultatet av alla dessa dagisbarns psykiska ohälsa. Jag säger inte att det är helt fel med dagis, men det borde finnas en bättre balans och större valmöjligheter. Idag baseras dessutom vår pension på hur mycket vi tjänar under vår arbetsverksamma tid, vilket innebär att den förälder som skulle välja att vara hemma med sitt barn kommer att få en lägre pension.

Men sen tycker jag även att man ska ta i beaktande det familjehemssystemet som är idag. Ganska troligt så arbetar familjehemsbarnets vårdnadshavare heltid, medans den av familjehemsföräldrarna som ska vara hemma får ut en månadsinkomst för barnet som kanske är högre än vårdnadshavarens lön efter skatt. Givetvis ser familjehemmet detta som en inkomst och har de då ett "lätthanterligt" barn så vill de ju ha kvar det barnet så länge som möjligt för att det ligger i deras intresse att få in en inkomst. Medans föräldern som jobbar heltid, knappt har tid över till att jobba på att få hem sitt barn som kanske har blivit placerat på jourhem/familjehem på lösa grunder, som tyvärr alltför ofta sker i Marks kommun i synnerhet och i Sverige i allmänhet. Ge den lönen till vårdnadshavaren en period istället, så barn och förälder får extra tid över till varandra samtidigt med den form av familjeterapeutisk vägledning som just den familjen är i behov av. Sedan finns det givetvis de familjehem som gör en jätteinsats, dit där barn som lever i missbruk eller andra svåra förhållanden istället får hamna i en trygg miljö, det säger jag ingenting om. Men jag vet tyvärr att barn allför ofta skiljs från sina föräldrar och fosterföräldrar på grund av helt fel orsaker och på grund av bristande utredningar och placeras hos någon annan som de inte har anknytning till.

I Sverige är det skämmigt att prata högt om att man hellre skulle vilja vara hemma längre med sitt lilla barn än att lämna dem på dagis... tyvärr...

Sedan vet jag att en av författarna till artikeln har haft lite väl extrema åsikter i något sammanhang, men om man bortser från det så tycker jag att artikeln är mycket tänkvärd. Förhoppningsvis har det inget med könsroller att göra, egentligen, för det kan vara mamma likaväl som pappa som önskar att vara hemma med sitt barn medans de är små. Fast givetvis blir lönen ofta avgörande, där är det ju tyvärr fortfarande så att männen för det mesta har högre lön.


Läs mer på:
EN FAMILJEPOLITIK SOM GÖR BARNEN PSYKISKT SJUKA
VÄRLDENS MEST OMFATTANDE STUDIE AV BARNOMSORG
JAY BELSKY, EN AV DE SOM DRIVIT NICHD'S OMFATTANDE FORSKNING
Klicka på textraden!

Lyssna på:
"HOLD ON TO YOUR KIDS" DR. GABOR MATE  Mycket tänkvärt!!
Klicka på textraden!



Share |

lördag 26 mars 2011

KRITIK MOT MARKS SLOGAN: "ETT HÅN MOT ALLA DRABBADE"

Idag har Borås Tidning en artikel om att Marks kommun borde ändra sin slogan, "det är ett hån mot alla drabbade". Men även när man går in i Marks kommuns hemsida så kan man hitta styrdokument för socialförvalningen som så fint beskriver hur de skall vara mot sina kommuninnevånare, jag anser även att de ska plocka bort det styrdokumentet, för även den ger falska förespeglingar om att socialförvaltningen tar hand om sina kommuninnevånare på ett bra sätt, vilket inte stämmer med verkligheten. Även detta är falsk marknadsföring. I styrdokumentet används ord som "empati, kunskap, gemensamma mål och att Marks kommun är en attraktiv kommun att bo i" mm mm, även detta är ett hån för oss drabbade, det är bara patetiskt... Jag kommer inte bli kvar i denna kommunen länge till, det enda kommunen lyckats göra för oss är att göra livet surt för mig och mina barn under de åren vi bott här... Jag har en hyfsat bra lön, så de kommer förlora skatteintäkter, men å andra sidan har jag inte lust att låta mina skattepengar gå till en lön åt inkompetent personal på socialförvaltningen.

Läs mer på:
KRITIK MOT MARKS SLOGAN: "ETT HÅN MOT ALLA DRABBADE"
SKRIV PÅ NÄTUPPROPET
STYRDOKUMENT FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN
Klicka på textraden!


Share |

ÖVERKLAGAN

Trots att jag i månader upprepade gånger har krävt skriftliga motiveringar till bl.a. min dotters jourhemsplacering och till varför vi inte fått några familjepedagogiska insatser med gemensamma samtal, samt till varför inte har fått någon umgängesplan, så har vi ändå inte fått något skriftligt på detta, så därför har jag heller inte haft något jag har kunnat överklaga. Men nu har de äntligen avslutat den bristfälliga utredningen som jag har fått tjata mig till upprepade gånger, dessutom har den dragit ut på tiden (5 månader) onödigt länge, så därför gjorde jag omedelbart en överklagan:


                      Socialförvaltningen Familjeenheten
                      Marks kommun
                      511 80  Kinna

Datum
2011-03-25

Till:
Socialförvaltningen samt Förvaltningsrätten i Västra Götalands län

Klagande:
XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Saken:
Härmed överklagar jag socialförvaltningens beslut om att XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX skall vara jourhems placerad hos familjen XXXXXXXXXXXXXXXXXXXX, samt att jag har stora invändningar mot hur utredningen har formulerats. På nästan samtliga punkter har man skrivit att jag inte skulle kunna tillgodose min dotters behov vilket är fullständigt absurt. Dessa formuleringar är lagvidriga. Har tappat räkningen på hur många gånger jag har förmedlat detta till socialförvaltningen. Jag kan omöjligt förstå hur en myndighet får komma undan med att agera som de gör, det är verkligen helt ofattbart. Vad ger det dem rätt att fjärma mitt barn från mig på lösa grunder och fantasier. De letar efter de ruttna äpplena, fast det ligger fullt med röda äpplen runt omkring. De har brist på kunskaper och engagemang, till och med en lekman förstår att det de gör är helt galet och uppåt väggarna. Men de bara fortsätter på samma bana med skygglapparna på sig. Jag har även tagit tillbaka min ansökan, trots det så ligger den kvar i utredningen. Dessutom har utredningen tagit allför lång tid i förhållande till problematiken, fem månader och detta utan familjepedagogiska insatser eller en umgängesplan. Detta som jag från början trodde skulle vara avklarat på ett par veckor eller på sin höjd några veckor. Det som var det allvarliga och verkliga problemet, som bl a att min dotter lagt ut pornografiskt material har kommit i skuggan av socialförvaltningens bristande utredning. Dessutom har vi inte fått någon chans att komma vidare i det, eftersom vi inte fått någon chans att föra en dialog om vad som hänt. XXXXXX pappa har aldrig godkänt jourhemsplaceringen, han har heller inte blivit tillfrågad om det.


Överklagat avgörande:
Förslag till beslut
Socialsekreteraren gör bedömningen att XXXXX är fortsatt jourplacerad samt att man beviljar en familjeterapeutisk insats som arbetar med familjen under hemslussningsperioden.

Förslag till beslut
Dessa insatser tillgodoser att XXXXX vistas i en miljö som är gynnsam för hennes fortsatta utveckling samt att XXXX och XXXXX kan arbeta på sin relation och situation i trygga former.

Marks kommun, Familjeenheten, XXXXXXXXXXXXXX utredning enligt 11 kap 1§ SoL. 2011-03-22.

Jag vill överklaga beslutet.

Jag yrkar på
XXXXXXXXXXXXX ska hem omedelbar verkan med stöd av minst en legitimerad familjeterapeut. För varje dag som går, ju större blir behovet av att vi får professionellt stöd av psykologer, BUP och/el dyl. Att nuvarande utredning läggs ner på grund av att sanningshalten i den saknas. Hela utredningen bör göras om skyndsamt med en annan erfaren handläggare eller så får socialförvaltningen lägga ner hela utredningen, eftersom socialförvaltningen saknar förmåga att tillgodose familjens behov och för att familje- och barnperspektivet saknas.

Skälen för min överklagan är
Utredningen har fått pågå allför länge utan att några konkreta åtgärder har gjorts under tiden. De har inte ens utrett möjligheterna att ge familjepedagogiska insatser på hemmaplan, de har inte gjort några hembesök. Inga gemensamma samtal har förekommit med familjepedagoger eller psykologer eller BUP. Min motivering/beskrivning som jag dokumenterat finns inte med i utredningen trots att jag bett handläggaren att ta med den i utredningen. Utredningen idag har inget helhetsperspektiv eller saklighet. Den är dessutom kraftigt förvanskad.

Beslutet är fel, därför att min föräldraförmåga är optimal. Jag har med en tonåring att göra. Jag förväntade mig omedelbara insatser med familjepedagogiskt stöd, men det har vi inte fått. Trots att jag upprepade gånger försökt få till en dialog om hur jag uppfattar att utredningen har spårat ur, så har jag inte fått något gehör från varken handläggare, 1:e socialsekreterare eller socialchef. För varje dag som går så blir behovet av en legitimerad familjeterapeut större. Det är mycket alarmerande att det får lov att gå till som det gör på socialförvaltningen i Mark, rättsosäkerheten har blivit mer regel än undantag i Marks socialförvaltning.
XXXXXX pappa XXXXXXXXXXXXX har heller aldrig godkänt jourhemsplaceringen, han har inte ens blivit tillfrågad om det trots att vi har delad vårdnad.


Jag kommer senare att komplettera överklagandet.

Jag hemställer om muntlig förhandling.


UNDERSKRIFT
Ort och datum

______________________________________
Underskrift

______________________________________
Namnförtydligande

______________________________________


Share |

11-ÅRIG POJKE TVINGADES FLYTTA 35 MIL HEMIFRÅN

Ännu en familj som har råkat illa ut när de hamnat i socialtjänstens klor. En 11-årig pojke tvångsomhändertages från sin mamma på grund av sin autism. Vad är det som pågår på våra socialförvaltningar, beror det på inkompetens, brist på empati eller ren lathet att de inte orkar engagera sig och göra det bästa möjliga för familjer och barn. Utan de tar den enkla lösningen att splittra familjer och lämna familj och barn i förtvivlan och maktlöshet. Var är familje- och barnperspektivet. Men det värsta är ändå att socialförvaltningen inte drar sig för att ljuga och förvanska utredningar för att de ska få rätt och belägg för sina drastiska åtgärder de gör. Tyvärr verkar detta vara mer regel än undantag på socialförvalningar och då kan man fråga sig om inte socialförvalningen har spelat ut sin roll, när de stjälper familjer istället för att hjälpa dem.

Läs mer på:
11-ÅRIG POJKE TVINGADES FLYTTA 35 MIL HEMIFRÅN
Klicka på textraden!


Share |

onsdag 23 mars 2011

HJÄLP TILL FÖR EN FÖRÄNDRING GENOM ATT SKRIVA PÅ PROTESTLISTAN

"Detta är en sida som vill skapa debatt, väcka opion och förändra Marks kommun som är en kommun beläget i Västra Götaland. Detta uppnås genom att ställa kravet att kommunen byter slogan då den som finns är förbrukad efter år av missförhållanden."

NY KOMMUNSLOGAN I MARKS KOMMUN
Klicka på textraden!

Läs även detta, mycket intressant läsning:
NYA ORD NÄR MARK ÄR PÅ ALLAS LÄPPAR, Ledarkommentar BT 22 mars 2011
Klicka på textraden!


Share |

måndag 21 mars 2011

Alienation

“Putting out the fire with gasoline”

I vårt fall så är det socialförvaltningen med jourfamilj som alienerar/fjärmar mitt barn från främst mig men även sin pappa, familj, släkt och vänner. Man pratar ju oftast om att någon av föräldrarna är den som alienerar ett barn från den andra föräldern. Men när jag läser artikeln nedan, så kan man byta ut den alierande föräldern mot socialförvaltningen. Det beskriver bättre vad jag har fått kämpa med den senaste tiden. Nu har 5 månader gått och utredningen som får ta max 4 månader, är fortfarande inte varken klar eller korrekt.

"I ärenden där alienation förekommer är oftast relationen mellan barn och det avvisande föräldern kraftigt förstörd och påverkad av den alienerade förälderns beteende. Barnet visar ett starkt motstånd, fjärmar sig eller avvisar en förälder som är oproportionerligt till förälderns beteende och tidigare barn- och föräldrarelation. I rena alienationsärenden ser man sällan inslag av estrangement eller enmeshment."


Läs mer på:
Klicka på textraden!


söndag 20 mars 2011

RYKTET OM SVERIGES DÅLIGA BARNPERSPEKTIV BÖRJAR SPRIDA SIG UTANFÖR LANDETS GRÄNSER

“ON THE basis of the mantra “in the best interest of the child”, social workers and public care providers can easily find “risks threatening a child´s development”. Consequently, many are the Swedish parents who have lost their children to foster parents after the child has complained to a public worker about their parent´s strictness, or unsuspecting parents themselves having consulted the government´s experts on how to deal with an unruly child.”
"På grundval av mantrat" i bästa intresse för barnet "kan socialarbetare och offentliga vårdgivare lätt hitta" risker som hotar barnets utveckling ". Många svenska föräldrar har förlorat sina barn till fosterföräldrar efter att barnet har klagat till en offentlig förvaltning om deras föräldrars stränghet, eller intet ont anande föräldrarna själva har hört med regeringens experter (socialförvaltningen) om hur man ska handskas med ett bångstyrigt barn ."


Share |

fredag 18 mars 2011

SOCIALTJÄNSTENS INHUMANA "HJÄLP"

Dagligen pågår socialtjänstens inhumana ”hjälp”. I metro har vi den senaste veckan kunnat läsa om hur Abdelaziz Amiar vräks från sitt hem efter 20 år. För att han krävde att få sin lägenhet renoverad. Abdelaziz är blind och vill bo kvar i sitt hem. Han hade inte rätta kunskaper om hur han skulle få Fastighetskontoret att uppmärksamma han menade allvar av att han ville ha en uppfräschning av lägenheten och detta gav Fastighetskontoret anledning att säga upp honom. Socialtjänsten borde hjälpa honom att få ordning på situationen, men istället så väljer de den enkla utvägen, att erbjuda honom en flytt. Empatin för hur en blind och gammal människa upplever detta, är som bortblåst. Tragiskt.
En annan familj i en annan kommun, blev på grund av olyckliga omständigheter och ekonomiska svårigheter utkastade från sitt hus som de hyrt. De blev skickade på bar backe med en 4-åring, det enda socialförvaltningen hänvisade dem till, var att de skulle få bo på ett vandrarhem med en 4-åring. Det är skrämmande och inhumant att behandla människor på detta viset. Istället för att tillfälligt hjälpa dem med ekonomin, som säkert hade blivit en billigare lösning, än att skicka ut dem på gatan med de sociala konsekvenser som kan uppstå i förlängningen. Tragiskt.
En väninna till mig har även hon råkat illa ut i Marks kommun. För ett par år sedan brann hennes bostad upp. Men inte ville Marks kommuns socialtjänst hjälpa till med en bostad till dem, trots att hon hade ansvar över ett barn. Välvilliga personer hjälpte henne och barnet med att tillfälligt inhysa dem i sina egna bostäder. Tack vare att hon hade en politikerkontakt i kommunen, så kunde hon göra en skrivelse till honom och på så vis fick hon till slut få en bostad i det kommunala bostadsbolaget. Tragiskt.
Men långt ifrån alla har sådana kontakter eller någon kunskap om lagarna. Alla dessa människor som får sina liv söndertrasade på grund av socialtjänstens inkompetens. På alla som det ändå slutat lyckligt för trots socialtjänstens inkompetens, så finns det säkert minst femtio familjer som det slutat mindre lyckligt för. Och om det ska vara så, så anser jag att socialtjänstens roll har spelats ut, om det inte längre fyller någon annan funktion än att rasera tillvaron ännu mer, för behövande människor. Ännu märkligare är att det finns personal inom förvaltningen som tycker detta är helt okej.

En annan tragisk berättelse:
BARNEN MÅR ILLA AV ATT BO PÅ STÖKIGA MOTELL OCH VANDRARHEM, DN 2 sep 2008
Klicka på textraden!

Citerar än en gång Upton Sinclare samt okänd:
"It is difficult to get a man to understand something when his salary depends upon his not understanding it."  


 "Never underestimate the power of stupid people in large groups."


Share |

onsdag 16 mars 2011

Myndighetsutövning

Från Wikipedia:

Myndighetsutövning är ett förvaltningsrättsligt begrepp och omfattar beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. I Sverige är en vanlig definition, hämtad ur den gamla förvaltningslagens 3 § (ÄFL 1971:290), "utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande". [1]
Myndighetsutövning kan innebära både beslut som är gynnande för den enskilde (såsom beslut att bevilja ett bidrag) eller beslut som är betungande (såsom beslut att ta ut en avgift). Myndighetsutövning är oftast en uppgift för myndigheter, men kan överlämnas till exempelvis bolag eller föreningar om det finns stöd i lag.[1]
Exempel är när en myndighet eller annan organisation (exempelvis Radiotjänst eller Svensk Bilprovning) utför myndighetsliknande uppgifter. Många gånger är myndighetens beslut tvingande för den enskilde (till exempel skyldigheten att betala TV-avgift eller besiktiga ett motorfordon). Även gynnande beslut för den enskilde (exempelvis betyg i ett ämne eller kurs) kan anses som myndighetsutövning.
Fel eller försummelse vid myndighetsutövning kan leda till att myndigheten tvingas betala ut skadestånd[2]. Dessutom kan den tjänsteman som utövar myndighetsutövning och som med uppsåt eller av oaktsamhet missköter sina uppgifter dömas till ansvar för tjänstefel.
Allt som en myndighet utför är inte myndighetsutövning. Sådant som inte gäller myndighetens beslut med stöd av författning, regeringsbeslut eller riksdagsbeslut är inte myndighetsutövning. Exempel på sådant som faller utanför begreppet är avtal som helt vilar på privaträttslig grund, löneutbetalningar, inköp av löpande karaktär samt lämnande av allmänna råd och upplysningar. Gränsdragningen har betydelse bland annat för tillämpningen av de skadeståndsregler som nämns ovan.[1] Avgifter som tas ut som en del av myndighetsutövning är dessutom momsfria i Sverige.


Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23):

Allmän straffrätt
Reglerna om tjänstefel finns i 20 kap. 1 § brottsbalken. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet genom handling eller underlåtenhet vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften döms för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet anses ringa skall det inte föranleda ansvar. Är brottet grovt skall straffet bestämmas till lägst sex månader och högst sex års fängelse. Ansvaret för tjänstefel begränsas till den del av den offentliga verksamheten som innefattar myndighetsutövning. Ansvaret gäller även i styrelser och nämnder i den mån de medverkar vid myndighetsutövning.
Specialstraffrätt
Inom specialstraffrätten finns en mängd lagar med straffbestämmelser som kan vara aktuella vid myndigheter, exempelvis brott mot miljöbalken, arbetsmiljöbrott och brott mot datalagen. Straffansvar kan endast utkrävas av en fysik person. När en straffbestämmelse avser att reglera en viss typ av verksamhet där ett flertal personer arbetar tillsammans. t.ex. i en myndighet, är det därför ofta svårt att avgöra vem eller vilka som bär straffansvaret om det begåtts en otillåten handling i verksamheten. Specialstraffrätten innehåller i allmänhet inte någon uttrycklig reglering av vem som skall ådömas straff i de fall då ett brott begås i en juridisk persons verksamhet. Frågan om vem eller vilka som skall ådömas straff i dessa fall är att bedöma enligt principerna för det som brukar kallas företagaransvar.
Företagsbotsutredningen skriver i sitt betänkande Straffansvar för juridiska personer (SOU 1997:127 s. 105) angående principerna för företagaransvar bl.a. följande.
Dessa vilar på grundtanken att det straffrättsliga ansvaret bör ligga hos den eller de som har den bästa möjligheten att motverka lagöverträdelser inom en verksamhet genom en ändamålsenlig ledning, organisation och kontroll av verksamheten. Kriterierna för att fastställa om en person som bär företagaransvar, gjort sig skyldig till ett brott är självfallet desamma vid gärningar inom ramen för en juridisk persons verksamhet som vid andra gärningar. Frågan är i bägge fallen om någon uppsåtligen eller av oaktsamhet förfarit i strid mot en på korrekt sätt tolkad i lag given straffbestämmelse.
Företagaransvaret har utvecklats genom praxis och doktrin.
Principerna gäller inte endast i förhållande till privat näringsverksamhet utan har tillämpats också inom andra områden.
I rättsfallet NJA 1987 s. 426, som främst handlar om ansvarsfördelningen mellan kommunens förtroendevalda och dess anställda, har Högsta domstolen lagt fast riktlinjerna för den praxis som alltjämt synes vara generellt gällande i fråga om företagaransvar. Målet gällde frågan om valnämndens ordförande var ansvarig för ett vid kommunen utan tillstånd fört personregister. Beträffande ansvarsfrågorna anförde Högsta domstolen bl.a. följande.
--- När det gäller placeringen av ansvaret för lagöverträdelser som begås i privata företags verksamhet har däremot vissa regler om s.k. företagaransvar utvecklats i rättspraxis. I princip åvilar det straffrättsliga ansvaret företagsledningen. Denna består i aktiebolag av styrelsen och verkställande direktören i de fall där denne inte är ledamot av styrelsen. Ansvaret inom företagsledningen fördelas så att ansvaret i första hand åvilar den ledamot inom vars verksamhetsområde en lagöverträdelse begåtts. Verkställande direktören kommer därvid i första hand i fråga eftersom han ansvarar för den löpande förvaltningen. Delegation av ansvaret kan dock ske. Företagsledningen ansvarar emellertid för att företaget organiseras på sådant sätt att lagöverträdelser kan förutsättas ej ske i dess verksamhet. Ledningen har sålunda att sörja för att företaget har en ändamålsenlig personalorganisation och att underordnad personal är kompetent och tillräckligt instruerad för sina uppgifter. Även om delegation skett är ledningen skyldig att gripa in om det visas föreligga brister eller eljest särskild anledning föreligger. Vid oaktsamhetsbrott kan ansvar utkrävas av den i företagsledningen som oaktsamt brustit i vad som enligt det nyss sagda ålegat honom.---
--- Mot den angivna bakgrunden ter det sig naturligt att de principer för företagaransvar som utbildats i rättspraxis för det privata näringslivet får tjäna åtminstone som en utgångspunkt också på den kommunala sektorn. Måhända är möjligheten att delegera ansvar något mindre omfattande på den kommunala sektorn till följd av de särskilda förhållanden som ligger till grund för kommunallagens regler om delegation. Omständigheterna i det särskilda fallet måste tillmätas betydande vikt när det gäller att ta ställning till om delegation av det straffrättsliga ansvaret för förtroendevalda kunnat ske.---
Även rättsfallet NJA 1994 s. 204 behandlar företagaransvar inom den kommunala förvaltningen och gäller ett åtal mot ett kommunalråd, tillika kommunstyrelsens ordförande och ordförande i tekniska nämnden, för att han inte iakttagit gällande villkor för två av kommunens avloppsreningsverk. Något prejudicerande fall som behandlar just företagaransvar inom den statliga förvaltningen finns, såvitt känt, inte1. Vad som angetts i ovan redovisade fall om placeringen av ansvar i företag bör dock vara analogt tillämpligt på myndigheter. Ansvaret åvilar i första hand den person inom vars verksamhetsområde en lagöverträdelse begåtts. Verkställande direktören/myndighetschefen kommer därvid ifråga i första hand eftersom han svarar för den löpande förvaltningen. Även underordnade tjänstemän till vilka en uppgift delegerats kan komma ifråga. Beroende på hur verksamheten ser ut, vilket brott det gäller samt övriga omständigheter i det enskilda fallet måste det avgöras från fall till fall vem vid myndigheten som ansvarar för ett brott. Vem som skall göras ansvarig för brott beror ytterst på var åklagaren och i sin tur domstolen väljer att placera ansvaret. Som nämnts ovan beaktas också vid en prövning vilka resurser och befogenheter den person på vilken ledningen internt lagt ansvaret, haft till sitt förfogande. Inte endast myndighetschefen eller den tjänsteman till vilka uppgifter delegerats kan således komma ifråga, även en styrelse med fullt ansvar som inte gjort vad som ankommer på denna kan komma att hållas ansvarig för brott i vissa situationer. Man kan även tänka sig situationer där en styrelse med begränsat ansvar hålls ansvarig för brott.
Ansvar och ansvarsutkrävande SOU 2004:23 94


Läs mer på:
SKADESTÅNDSLAGEN
BROTTSBALKEN
Från verksförordning till myndighetsförordning (SOU 2004:23)
Klicka på textraden!



Share |

tisdag 15 mars 2011

IF I COULD TURN BACK TIME


Tro hopp och kärlek.
Idag är en bra dag. Solen skiner som en påminnelse om att bättre tider stundar. Hemvändande fåglar har våren med sig. Det finns fortfarande saker som inte socialtjänsten har lyckats ta ifrån mig. Drömmen om ett bättre liv. En dag när jag är färdig med socialtjänsten i Mark, så kommer jag att ha tusan så mycket bättre liv än de någonsin kan föreställa sig. Då kommer jag sitta någonstans med solens strålar som smeker kinderna och sippa på en god paraplydrink och dra roliga skämt om socialtjänsten i Mark och skratta så jag får ont i magen. Jag kommer ha gjort allt det där jag drömt om. Jag vill uppmana alla som råkat illa ut och som har drabbats av socialtjänstens svek – res er ur askan i elden och låt en ny fågel Fenix födas – lev era drömmar, låt dem aldrig ta hoppet ifrån er. Förra helgen gick en god vän till mig bort i bröstcancer, jag delar min sorg med hennes barn, man, övrig familj och vänner. Livet är kort. Mitt i sorgen välde min vrede ut över hur vissa människor tror sig ha rätten att förstöra och göra livet surt och besvärligt för andra och ta deras räknade dagar ifrån dem och inte låta dem få leva i frid och harmoni under sin tid här på jorden. Men idag skiner solen med löfte om bättre tider J


ANKLAGAD, VI SKÄMS FAST VI INTE ÄR SKYLDIGA, DN 21 mars 2011


Share |

måndag 14 mars 2011

SOC, SVERIGES GESTAPO?!

Inte ens hos polisen är man skyldig innan motsatsen bevisats, men av vem och av vad har socialförvaltningen de befogenheterna, är de Sveriges Gestapo?! Detta är lagvidrigt.
Förvaltningen i Marks kommun är infekterat och det verkar vara insvept i en dimma av ont mörker. Så som man ser det utifrån så verkar det vara ett gäng psykopater som jobbar där, logiskt förstår jag ju att så inte kan vara fallet, men man undrar ju vad som egenligen pågår och vad det är som tar bort logiken och det sunda förnuftet ur personalen på socialförvaltningen. Jag känner mig definitivt som ett brottsoffer och det är mina barn som har fått betala priset. De har inget barn- eller familjeperspektiv. Jag är rasande på dem och på hur hela situationen har utvecklat sig, för det är orättvist och fel, fel, fel.
Socialförvaltningen i Mark har låtit detta pågå under lång tid, så är de är skyldiga oss att ta in kraftiga resurser för att hjälpa oss reparera det som skett. Och detta ska ske omedelbart, dagar, veckor, månader och år har redan tickat utan att de har lyckats åstakomma någonting vettigt eller bra för oss som familj och den "skada och infektion" som har spridit sig under tiden kräver kraftiga resurser för att läka och bli bra igen. Det är mina barn de leker förvaltning med och jag tar inte lätt på det, de lär inte få glömma det, för jag kommer finnas där och påminna dem om det resten av mitt liv om det går snett för mina barn.
Jag är en förbannat bra mamma och har alltid varit det, det är soc som har svikit mig och mina barn när jag bett om hjälp när vi hamnat i kris. Jag har tagit mitt ansvar, frågan är om de har gjort det... nej... det har de hittills aldrig gjort. De bara ställer till det mer.
Kultur eller kalla det vad man vill, det som sitter i väggarna på socialförvaltningen och dess personal. De kanske njuter av att dra ner folk i ett träsk, vad vet jag. Jag vill alltid tro gott om folk, men de har verkligen fått mig att sluta tro på mänskligheten.
I ett långt telefonsamtal med pappan i jourfamiljen säger han, att han tycker att det går för fort fram med att min dotter ska börja träffa mig, frågan är, är det hans intressen de ska tillvarata?! Jag har knappt träffat henne någonting på 5 månader. Vi har inte ens fått ens chans att prata om och reda ut det som hänt. De behandlar oss som om hon är LVU placerad och det är hon inte, hon har en SoL placering. Så kallad frivillig placering, som jag inte uppfattar som särskilt frivillig, hon är i klorna på människor som vill svartmåla mig, istället för att hjälpa till och reda ut de verkliga problemet.

Share |

torsdag 10 mars 2011

SOCIALKONTORET BRISTER I SAMARBETE

Jaha, då var det dags för en massa bortförklaringar igen, socialtjänsten i Mark har en fasad utåt som inte stämmer med verkligheten... Jag vet att, precis just nu pågår det oegentligheter på den förvaltningen och de har ingen avsikt att ändra på sina bristande rutiner snarare tvärt om, sådana uppgifter har kommit till min kännedom under veckan. Bara det här med att de brister i samarbetet med skolorna är inget nytt fenomen, de vill ju gärna påskina att det skulle bero på den ökande belastningen de har just nu, på grund utav att socialstyrelsen håller på att utreda dem. Herrarna på förvaltningen kanske inte minns det offentliga mötet de hade i höstas, då personal från skolan fick chansen att yttra sig och framföra att det under en lång tid hade varit som så, att socialtjänsten ignorerat skolan och dess personal när de kontaktade dem. Lärare och skolpersonal upplevde det som om de fick ta sig an uppgiften att ta hand om barn i svåra situationer på grund av att socialtjänsten ignorerade dem och detta hade fått pågå under lång tid. De uttryckte det som så, att de hade fått ta ett samhällsansvar som egentligen socialtjänsten borde ha tagit och vad hade hänt med de barnen om inte skolan hade funnits där för dom. Usch, jag är så trött på socialförvaltingen i Marks hyckleri.


Socialkontoret brister i samarbete, Nyheter P4 Sjuhärad 10 mars 2011
Lite ros men mest ris, sid 20 Markbladet 9 mars 2011
Klicka på textraden!


Share |

FOSTERHEM EN VÄXANDE MARKNAD

Placeringar av barn/ungdomar har kommit att bli en storindustri, vem som helst kan i princip öppna ett HVB-hem utan att större kvalitetskontroller görs eller att man tar ut utdrag ur brottsregister. Inom klanen av socialtjänstarbetare så tipsar man varandra om var det finns pengar att tjäna, ibland allierar man sig med fosterfamiljerna mot föräldrar. Vi har ju fått ta del av skrämmande berättelser i nyheterna den senaste tiden och detta händer i Sverige 2011. När man dessutom sliter upp barn/ungdomar från familjer på svaga grunder, utan att det förekommer missbruk eller liknande i familjen och placerar dem på jourhem utan att först ha utrett möjligheterna att få hjälp på hemmaplan är ofattbart. Dels så sätts en stämpel på barnet/ungdomen som kan vara helt felaktig och dessutom kan barnet/ungdomen komma att hamna i en karusell av placeringar och konflikter mellan familjemedlemmar, skola och socialtjänstarbetare. Har då barnet haft en ganska problemfri skolgång, trygg hemmiljö och bra kamrater, så kan ju detta orsaka en reaktion hos barnet/ungdomen som gör att det som familjen byggt upp under många år kommer att fallera. Ska socialförvaltningen ta barn/ungdomar från sina familjer vid minsta motgång eller kris i familjen, då lär sig ju inte barnet/ungdomen att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, utan barnet/ungdomen får helt fel signaler och detta kan leda till en nedåtgående spiral. Hanteringen av barn/ungdomar är sämre än urusel, åtminstone i Marks kommuns socialtjänst men det förekommer även i andra delar av landet. Och mitt i allt detta så finns det barn/ungdomar som lever under vidriga förhållanden och de tycks glömmas bort, man kan fråga sig varför, är de för besvärligt att ta sig an dem eller vad är det frågan om. Ett gott råd till socialtjänsten i Mark, lägg er energi och resurser på dem som VERKLIGEN behöver hjälp och sluta att rasera tillvaron för fullt fungerande familjer som är i kris på grund av sjukdom, någon bokstavsdiagnos, ekonomi, falska anklagelser eller tonåringar som revolterar, utan ge dem de stöd de behöver och tvinga dem inte att gå igenom förnedrande utredningar, där man bara letar efter ruttna äpplen att skriva in i utredningen och fabulerar ihop osanningar för att sen splittra familjer.



Läs mer på:
Borås socialtjänst JO-anmäls, Sveriges Radio P4 Sjuhärad 14 mars 2011
"Kriminella ska inte vårda unga på glid", Aftonbladet 10 mars 2011
"Socialen lyssnade aldrig på mig", Sveriges Radio P1 7 mars 2011
Fosterhem en växande marknad, SvD 6 mars 2011
Göran Grauers - Newsmill
Pressmedddelande, Barnombudsmannen 4 mars 2011
Arkivsida, Barnombudsmannen
Hela samhället har kapitulerat, Aftonbladet 5 mars 2011
Barn kränks på svenska barnhem, Aftonbladet 4 mars 2011
Rehab hos Hells Angels, Aftonbladet 4 mars 2011
Lilla Anna tvångsplacerades i jourhem, GT 12 dec 2010
Omhändertagna barn får sämre utbildning, Sydsvenskan 25 nov 2010
Klicka på textraden!


Share |

lördag 5 mars 2011

Rättssäkerheten och insynen i LVU-vården är bedrövlig

Samhällsdebattören Göran Grauers riktar allvarlig kritik mot hur LVU-vården ser ut i dag. Utredningen som föregår ett LVU-ärende är sällan eller aldrig saklig eller objektiv och likheten inför lagen finns inte, anser han.
Jag har under 13 år ideellt företrätt människor i LVU-ärenden. Jag är varken advokat eller jurist och 1997 halkade jag så att säga in på denna linje på ett bananskal. En familj som uttömt alla sina möjligheter och inte kunde hitta en advokat som ville företräda dem vände sig till mig. Jag har under åren relativt framgångsrikt företrätt människor i hela Mellansverige. Jag har också under dessa år verkat i nära samarbete med flera olika organisationer och fått sätta mig in i många olika fall där jag ändå inte företrätt människor utan kanske bara givit råd.
Att omhänderta barn är det största ingrepp en stat kan göra i en familj och detta måste därför omgärdas av en rigorös rättssäkerhet, speciellt som barn är det mest effektiva en stat kan använda sig av för att tysta obekväma och kritiska medborgare.

LVU-vården i Sverige i dag är en miljardindustri där rättssäkerheten och insynen är bedrövlig. Utredningen som föregår ett LVU-ärende är sällan eller aldrig saklig eller objektiv och likheten inför lagen finns inte. Socialtjänsten har en mer eller mindre oinskränkt makt som skyddas av sekretess, en sekretess som ofta missuppfattas som om det var socialtjänsten själv som ägde den sekretessen. Socialtjänsten äger ingen egen sekretess utan sekretessen är alltid individens.

Utredningar kantas ofta av rena tyckanden, som ”jag tycker att”, ”jag uppfattar”, ”jag känner”, vilket alltså reflekterar den enskilde socialsekreterarens egen uppfattning och tyckande, vilket alltså är rent grundlagsvidrigt och utredningar där sådana tyckanden finns borde omedelbart underkännas av domstolarna och starkt ifrågasättas av advokaterna, men så sker ytterst sällan.

Socialtjänsten har bara förslagsrätt, och ett beslut att ansöka om LVU till förvaltningsdomstolen tas av socialnämnden efter den kritiskt granskat utredningen. Att kritiskt granska en utredning innebär att man går igenom allt material som ligger till grund för utredningen, vilket också borde innebära att socialnämnden tog kontakt med både barn och föräldrar, vilket aldrig sker. Socialnämnder består oftast av fritidspolitiker som inte har vare sig tid eller kunskap att sätta sig in i ärenden och man får ofta höra att ”vi litar på våra tjänstemän”. Utredningen kommer alltså till förvaltningsdomstolen helt ogranskad och är bara den enskilde socialsekreterarens tyckanden. Förvaltningsdomstolen måste dock förutsätta att utredningen kritiskt granskats av nämnden, men där finns inga som helst riktlinjer för hur en sådan granskning skall gå till och ingen reagerar på att där aldrig varit en kritisk granskning.

Det är i detta skede som jag måste rikta mycket allvarlig kritik emot Sveriges advokatkår. Min kritik omfattar naturligtvis inte alla advokater, men mitt material varifrån jag utgått är stort. I ett LVU-förfarande får alltid barnet/barnen ett eget ombud. Jag har under mina 13 år aldrig varit med om att barnets/barnens advokat tagit kontakt med mig som föräldrarnas ombud eller föräldrarna. Advokaterna har enbart gått på vad socialtjänsten kommit fram till i sin utredning och detta anser jag vara ett mycket allvarligt åsidosättande av sin klients intressen. Advokaten skall i detta fall kritiskt granska socialtjänstens utredning och i det måste ingå att ta kontakt med föräldrarna och bilda sig en egen objektiv uppfattning om dessa föräldrar är lämpliga eller inte för att ha vårdnaden om sina barn.

Jag vill här också påpeka att mitt arbete hela tiden varit helt ideellt och eftersom jag då kan välja vilka ärenden jag vill åta mig har jag aldrig åtagit mig ärenden där det förekommit alkohol, droger eller våld och sexuella utnyttjanden utan enbart inriktat mig på ärenden då föräldrar av en eller annan anledning tvingats söka hjälp hos socialtjänsten. Det kan röra sig om akut sjukdom hos förälder/föräldrar, om akuta ekonomiska problem, eller i allt större utsträckning tvångsomhändertaganden av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD, asperger och autism. Här rör det sig om barn som omhändertagits från fullt fungerande hem, men där skolan inte klarat av barnen.

Att en advokat, som skall företräda barnet/barnen och agera i ”barnets bästa”, inte tar kontakt med föräldrarna eller föräldrars ombud är högst anmärkningsvärt och är enligt mitt förmenande rent tjänstefel.
Jag anser också att Advokatsamfundet bör verka för att omhändertagna barn får behålla sitt ombud under hela tiden de är tvångsomhändertagna. Som det är nu försvinner barnets ombud så fort dom vunnit laga kraft och det blir då upp till socialtjänsten att placera barnen och besluta om vårdens inriktning. Det är alltså inte upp till domstolarna som enbart beslutar om tvångsvård eller inte. Det är i detta läge ett barn som bäst behöver ett ombud. Må vara att det kan vara ett annat ombud än advokaten i fråga, men det bör vara ett ombud med full insyn i vården och befogenhet att vända sig till barnets juridiska ombud.

Jag har varit med om att mycket unga barn som aldrig begått några brott eller något annat, spärrats in på slutna § 12-hem för att föräldrarna kanske inte kommer överens i vårdnadsfrågor. I ett fall, granskat av JO efter anmälan från mig som förälderns ombud, hade en 11-årig flicka och en 14-årig pojke olagligt frihetsberövats under två veckor (i enlighet med vad JO kommit fram till i beslut 2008 Dnr 4163-2006). Denna anmälan borde ha gjorts av barnens ombud, som i fallet inte gjorde något alls.

JO har dessutom vägrat utreda om det överhuvudtaget är möjligt att låsa in så unga helt oskyldiga barn för föräldrars oförmåga att komma överens. Här borde alltså barnets advokat ha agerat med största tyngd och framför allt i barnens intresse begärt skadestånd för den tid de suttit olagligt frihetsberövade, vilket JO också vägrade befatta sig med.

Det ointresse och brist på engagemang för utsatta barn som jag upplevt från advokatkåren är högst anmärkningsvärt och en stor fara för rättssäkerheten för dessa barn och familjer. Jag uppmanar därför Advokatsamfundet att skyndsammast rikta blickarna mot detta problem.

Min kritik gentemot de sätt som socialtjänsten utreder kan bekräftas av många, men jag uppmanar Advokatsamfundet att kontakta framför allt docent Bo Edvardsson, Örebro universitet. Han är ledande i Sverige på kritisk utredningsmetodik och har enormt material i frågan.

Jag vill också hänvisa till Riksföreningen Autism utredning 20 090 930 ”Sammanfattning av problemställningar i LVU-ärenden som rör barn med autismspektrumtillstånd”, där man också tar upp ”Brister i de offentliga biträdenas företrädarskap”. Utredningen hittas på följande adress: www.autism.se/RFA/uploads/nedladningsbara%20filer/granskning_LVU.pdf.

Fotnot: Göran Grauers som har författat denna debattartikel är inte densamme som är ledamot av Advokatsamfundet.


Denna artikel finns att läsa i:
Klicka på textraden!

Läs mer på:
Newsmill
Klicka på textraden!


Share |