Jag har förlorat mina barn på grund av förvaltningens inkompetens och jag har tyvärr upprepade gånger fått se hur inkonsekvent de handlar. De skador de orsakat och fortsätter att orsaka kommer bli svårt att reparera, jag har verkligen förlorat tron på mänskligheten tack vare dem. Men jag ska kämpa för att ingen annan mamma eller pappa ska behöva uppleva det jag har fått vara med om, ingen annan familj ska behöva splittras på grund av lösa grunder. Om detta så ska bli mitt kall, så är det bra mycket bättre än att bara ge upp. Någon måste sätta stopp för detta myndighetsövergrepp som pågår och har pågått mig veterligen i många år. När jag har sagt "nu räcker det, vi har inte fått någon adekvat hjälp, så jag vill ha hem min dotter", då har de mage att hota med lvu, vilket de naturligtvis inte kan komma någonstans med, för det finns inga grunder till att göra en lvu och om de mot förmodan skulle lyckas att få igenom ett lvu genom falska anklagelser, då finns det inte längre några garantier för vart någonstans min dotter kan komma att placeras.
Är så irriterad över att de som representerar denna förvaltning anser sig vara varnande exempel - de verkar inte förstå att ALLT ÄR SÅ ILLA SOM KRITIKEN BESKRIVER. Tror de att socialstyrelsen skojar med dem?
SvaraRadera-Markhäxan undrar (en av dem)