Filosofens blogg: Varför är inte FN:s Barnkonvention en Lag i Sverige?

Postat den 4 mars, 2012 av Ove Svidén

Det skulle hindra den lönsamma Kommunala Människohandeln med LVU-barn!

Ove Svidén


Publicerat i LVU, politik

BARNKONVENTIONEN enigt UNICEF

Postat den 4 mars, 2012 av Ove Svidén

Utdrag ur BARNKONVENTIONEN enigt UNICEF-Sverige:

FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I barnkonventionens artikel 45 finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. Det här uppdraget är vi mycket stolta över. Vi gör vårt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras runt om i världen, oavsett om det gäller humanitära insatser i en krigshärd eller om vi driver på för att ändra lagstiftningen i Sverige.

1. Ett barn är varje människa under 18 år.
2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
4. Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt.
5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter.
6. Alla barn har rätt att överleva och utvecklas.
7. Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem.
8. Varje barn har rätt att behålla sin identitet.
…

43-45. FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar och granskar att staterna följer barnkonventionen genom en särskild rapporteringsprocess.

46-54. En stat blir bunden av barnkonventionen genom att ratificera den.



Barnkonventionens historia
Det banbrytande dokumentet ”Deklarationen om barns rättigheter” som skrevs av Eglantyne Jebb, Rädda Barnens grundare, erbjuder fem grundläggande punkter beträffande barns rättigheter. Internationella Rädda Barnen antog deklarationen och arbetade för att få NF (Nationernas Förbund) att anta den. Och det och det skedde också, i Genève den 26 september 1924. Genèvedeklarationen säger att det är en plikt för män och kvinnor i alla länder att försvara barns rättigheter.


1946: UNICEF bildas. Efter andra världskriget bildade FN UNICEF (United Nations International Children’s Emergency Fund) för att hjälpa alla de barn som var på flykt efter all förödelse.

1948: FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter antogs av generalförsamlingen som en gemensam standard att uppnå för alla människor. Även om deklarationen inte är lagligt bindande är den inflytelserik och är idag tillgänglig på 366 språk. Den enda delen av deklarationen som hänvisar till barn är artikel 45 som säger att mödrar och barn har rätt till speciellt skydd och att alla barn, oavsett om de är födda inom eller utanför äktenskapet har samma rättigheter.

1959: Deklarationen om barns rättigheter. Med Genèvekonventionen från 1924 och deklarationen om mänskliga rättigheter som grund antog FN:s generalförsamling en deklaration om barns rättigheter (resolution 1386). 1959 års deklaration vädjar till föräldrar, enskilda män och kvinnor, frivilliga organisationer, och lokala och nationella myndigheter att erkänna barnets rättigheter och se till att de följs genom lagstiftning och andra metoder.

Barnkonventionen måste bli svensk lag
Det är nu över 20 år sedan Sverige skrev under barnkonventionen men trots det gäller konventionen ännu inte som svensk lag. Det finns idag inga sanktioner att ta till mot ett land som bryter mot barnkonventionen och när barns rättigheter kränks finns det heller ingen effektiv kompensation.

Nytt förslag ger barn ökade rättigheter
FN:s generalförsamling antog nyligen ett tilläggsprotokoll som ger barn en möjlighet att framföra klagomål när de har fått sina rättigheter kränkta. När nationella strukturer inte är tillräckliga eller helt enkelt saknas gör tilläggsprotokollet att enskilda barn och deras ombud får en möjlighet att framföra klagomål till FN:s barnrättskommitté.

Vi uppmanar den svenska regeringen att ta barns rättigheter på större allvar och visa tidigt engagemang i frågan om en klagomekanism för barn, genom att underteckna och ratificera tilläggsprotokollet.


/Emma von Corswant,
Barnrättsjurist UNICEF Sverige


Share |