Idag var jag iväg på stan för att demonstrera och lyssna på första maj tal. På Götaplatsen höll Stefan Löfven sitt tal och det var tal om fler jobb till ungdomar, fler bostäder, utbildning osv, sådant man kan instämma i, men, han sade också en del saker som jag reagerade stark på, ett av dem var att (nu kan jag inte formulera det exakt så som han sade) socialdemokraterna vill göra det lättare för riskkapitalbolag att investera, där gick det kalla kårar hos mig... Givetvis skall man göra det lättare för företag, men inte för riskkapitalbolagen som redan har resurser och bara har ett vinstintresse, de håller ju redan på att suga ur Sveriges finanser genom att de har nästlat in sig i systemet. Våra skattepengar går rakt ner i fickan riskkapitalbolagens ägare. De har nog duktiga lobbyister som springer i korridorerna på regeringskansliet. I så fall skall man göra det lättare för småföretagare, som inte har det särskilt lätt. Politiker har jag då inte mycket till övers för längre. Som jag skrivit om tidigare så har riskkapitalbolagen tagit över en stor del av institutioner och familjehem där omhändertagna barn blir placerade under gisslanliknande förhållanden, ägarna blir förmögna under tiden barnen hålls under undermåliga förhållanden där deras behov minimalt tillgodoses, det är mer en förvaring som snarast kan liknas vid fängelse, eller jag ångrar mig, jag vågar påstå att fängelsekunder lever under bättre förhållanden. Nedanstående artikel handlar om just riskkapitalbolagen som tagit över institutionsvården. Det står visserligen i artikeln att de inte plockar ut vinst mer än vid försäljning, men jag är alldeles övertygad om att det inte helt stämmer, för vad jag känner till så finns det de ägare som har gjort sig förmögenheter på institutionerna (se Oasen med ägare Nensén som exempel), naturligtvis använder de sig av "skatteplanering", för skrupelfria är de inte.
"Många av företagen som verkat i branschen har haft en stadig tillväxt under många år, vilket har lockat många som vill tjäna pengar att köpa eller driva företag.
- Flera riskkapitalister har satsat i branschen. De tar inte ut någon vinst utan bygger upp företag som de säljer av. Det har varit lät att starta de här institutionerna. Man kan säga att det tidigare har varit lättare att starta HVB-hem än korvkiosk, säger Bo Vinnerljung."
Läs mer på:
Sorgligt nog är det bara att konstatera att detta inte är något nytt fenomen. En stycke som finns att läsa ur Leif Holgerssons bok, Socialpolitik och socialt arbete, lyder såhär (inte mycket har förändrats sedan dess):
"Parallellt med det tidigare skrivna anstaltssystemet inom barnhemmen i landet och räddningsinstitutens institutioner utvecklades under 1800-talet en lönsamhetsstrategi som fick ekonomiska omfattningar inom barnavården, den blev snabbt lönsam för kommunerna och ansågs därmed billigare. 1894 tillsattes en kommitté som skulle bekräfta och ge upprättelse för barn som utsatts för grova missförhållanden. Kommittén fann också att fosterbarnsindustrin var omfattande stor redan då och änglamakeri och fosterhemsindustrin gjorde fog för sig, fram till 1917 var dessa rätt okända. Fosterbarnslagen användes främst på ogifta mödrars barn och var därför försiktigt utformade. Fosterbarnslagen var bara för ensamstående mödrar och barnen utauktionerades helt utan lagligt skydd."
Share |
Har sökt, men inte lyckats finna en endaste utredning där det på allvar går att påvisa att institutions "behandling" varit lyckat. Däremot kan de kortsiktigt förödmjuka barn/unga så långt att de i utvärderingar kan kalla det framsteg. Framsteg som vem annan som helst inser är uppgivenhet, i bästa fall inlärt spel för att komma därifrån. Vi lär upp socialpati, och att det belönas på våra HVB-institutioner.
SvaraRaderaIfrågasätter du det sjuka, så straffas du nästan värre än med livstid soc efter dig. Bättre välja psykopati.
Nej tack, inga flera riskkapitalbolag inom omvårdnad, där verkliga människor finns.