SR: SR: Socialtjänsten lämnade flicka ensam i två veckor

Precis så som det beskrivs i artikeln nedan, gör Marks kommun på regelbunden basis, de har aldrig varit intresserade att hjälpa till, utan de stjälper och är bara intresserade av att söndra och traumatisera familjer. När jag själv drabbades av cancer och under samma period gjorde misstaget att lyssna på rådet, att be socialtjänsten om hjälp angående min sons överdrivna intresse av dataspelande som påverkade både skolarbetet och familjefriden negativt, så tyckte socialsekreterarna att den bästa lösningen var att lämna min son övergiven ensam i en lägenhet, samtidigt som jag kämpade för att överleva cancern. Vi fick ingen som helst hjälp, trots att både jag och min son på var sitt håll, gång på gång, påtalade och signalerade om att detta inte var okej. Då pratar vi inte om att situationen pågick i veckor eller månader, utan år! Vi kastades in i ett känslomässigt kaos av de beslut socialtjänsten kunde ta med sitt vapen myndighetsutövning och när man väl dragits in i deras maskineri kommer man inte ur det. Det hela gick ut på att tillintet göra mig inför min son, vad jag hade att säga var oväsentligt. Nej, bort med socialtjänstens familje- och individomsorg, de gör mer skada än nytta i samhället. Socialsekreterarna har bara en 'AV' eller 'PÅ' knapp, 'AV' knappen betyder att man inte gör något, 'PÅ' knappen innebär att man sätter in alla resurser för att alienera barn och föräldrar ifrån varandra och då är det tillåtet att smutskasta föräldern i värsta möjliga mån, det är fritt att använda sig av vinklade, förfalskade uppgifter och till och med lögner. Allt däremellan 'AV' och 'PÅ' existerar inte. En historia för sig, som jag gärna återkommer mer till vid ett senare tillfälle är att socialtjänsten lämnade min son och dotter övergivna att klara sig själva, efter det att min dotter som en konsekvens av allt det som hänt kring familjen och för övrigt mycket märkliga anledningar kom att bli familjehemsplacerad, våra relationer hade kommit att bli allt mer ansträngda av allt vi utsattes för och efter placeringen som varade i ett år, flyttade dottern till min son - för något annat alternativ erbjöds vi inte - detta samtidigt som jag försöker överleva ekonomiskt efter det att jag hade drivits till ruinens brant, då jag tidigare hade tvingats att betala dubbla hyror (min egen och min sons) på grund av socialtjänstens beslut, då jag enbart hade sjukkassa och studiemedel att försörja oss på, till slut höll inte situationen, all sparkapital var borta och personlig konkurs var ett faktum. Socialtjänsten tar inget som helst eget ansvar över att de tvingar in människor i fullständigt omöjliga situationer. Maktlöst har jag fått se på hur allt jag byggt upp under alla år raseras. Inte finns socialsekreterarna där för att hjälpa till att städa upp spillrorna av människorna de lämnar efter sig. På 6 års tid har socialtjänsten haft alla möjligheter att bevisa att deras vilja är att göra gott, med det alternativet har aldrig existerat i deras korrupta värld. De är experter på att ljuga och förvränga verkliga uppgifter, enbart för att skydda sig själva. Kan tillägga att jag idag är frisk och igång med att jobba som ingenjör, men vad för glädje har vi av det när familjen och ekonomin har slagits i spillror.

"Under de två veckor hon var inlagd fick Erica bo ensam i huset på landet med katten och hunden. Efter ett par dagar tog matpengarna slut och Erica gick själv till socialen. Där fick hon inga pengar. Hon fick låna av släkt och vänner.

– Jag hade inga pengar så jag klarade mig inte själv. Jag hade inte en krona och jag behövde ju hundmat, kattmat, mat till mig själv och såna saker.

Det har gått över ett halvår sedan Ericas mamma Annika lades in på sjukhuset och nu har familjen tagit kontakt med socialtjänsten för att höra varför Erica lämnades ensam.

– Den här flickan ger ett otroligt kompetent intryck utifrån den information  jag har fått. Och hon har uttryckt att hon är van att ta ansvar och klara sig. Det jag har fått höra är att hon kom hit, och när behandlaren ställde de här frågorna så svarade flickan att hon hade nån som såg till henne varje dag, säger Kristina Andersson som är verksamhetschef på Söderhamns socialtjänst.

Men Erica säger att hon fick klara sig själv. Anledningen till att hon gick till socialen var för att be om stöd och matpengar, men på socialtjänstens barn- och ungdomsenhet uppfattade man det inte så."

Lyssna och läs mer:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5324325

Share |