SOCIALNÄMNDENS SAMMANTRÄDE 2011-08-24

Jag har läst igenom sammanträdesprotokollet från socialnämndens sammanträde 2011-08-24.

På sidan 7 kan man läsa åtta pedagoger är anställda på familjeenheten, inklusive en samordnare. Men det var ju inte pedagogerna som var problemet, utan utredarna.

I media har Magnus Andersson sagt att det bara är två ordinarie personal kvar inom förvaltningen, men det är en sanning med modifikation. På sidan 8 kommer det nu fram att det inte stämmer. Sanningen är den att majoriteten av den gamla personalen har blivit omplacerade och uppflyttade till högre positioner, som chefstjänster samt 1:e socialsekreterartjänster. Enligt sammanträdesprotokollet där de nämner personal, visar det sig att det till stor del är ”gammal” personal som tagit över chefspositionerna. Bara på mötet var ett flertal av de ”gamla” handläggarna som fått ta över chefstjänsterna, alla har jobbat där i många år.

Även en familjehemsplacerare som jobbat där länge har fått en chefsbefattning.

Handläggarna som var ansvariga i ärendet kring de två omplacerade fosterbarnen är kvar, likaså kommer den bloggande handläggaren tillbaka från föräldraledigheten.

På sidan 8 bestämmer de att ansvaret för inrättande av nya tjänster skall ligga på socialnämnden (utom för personlig assistans).

Flera av de konsulter som socialförvaltningen har köpt tjänster av tidigare har visat sig ha ett rykte av tveksam karaktär, en av dem har över 50st polisanmälningar på sig (handläggare från VoB). Det finns massiv kritik att hitta om man googlar på deras namn.

Genomgående i sammanträdesprotokollet kan man se hur ordförande i nämnden vill försvåra för ”klienter” att kontakta politiker och tjänstemän. Samtidigt som de vill möjliggöra att akuta placeringar skall kunna göras utan ordförande i utskottets godkännande.

Enligt sidan 20-21 så verkar socialstyrelsen vara på väg att ge böter för att de inte gett någon personlig assistans som de skulle.

”Socialstyrelsen överväger att hos förvaltningsrätten ansöka om särskild avgift enligt 28 a § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, avseende ett ej verkställt beslut vad avser insatsen kontaktperson. Nämnden har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet.”

I sammanträdesprotokollet finns det att läsa att det fortfarande kommer in protestskrivelser till kommunen angående fosterbarnens ärende. Eftersom de är offentliga har jag begärt in dem. Samtliga uppmanar och ber socialchef Magnus Andersson och Per-Olof Hermansson att ta sitt förnuft till fånga, så att säga.

I en annan av skrivelserna som har kommit in från en verksamhetschef, Carola Karlsson, från VoB i Alvesta, där beskriver verksamhetschefen en namngiven person (jag) som har ringt till VoB och uppger sig vara ”representant från sociala utskottet i Marks kommun” och ”Jag ser det mycket allvarlig att man utger sig för att vara folkvald politiker.” Saken är den att det stämmer att jag ringt dit, men jag har inte uppgett mig att vara en representant från utskottet, om jag hade velat ljuga om det så hade jag väl inte uppgett mitt riktiga namn. Men detta är så typiskt hela organisationen socialförvaltningen och deras institutioner och konsulter de tar in. Givetvis har jag kommenterat detta i ett mail jag sänt till henne och kommunchefen i Mark. Det är som en sjuk kultur där det är okej att ljuga och förvanska uppgifter för att få sin vilja igenom. Det påminner mycket om hur människor ur den kriminella sfären är funtade, kryddat med lite sekteristisk anda. Men i det hela taget är det en skrämmande utveckling, för det är barn som hanteras av dessa människor.

Om man som en ”naiv” person kommer i kontakt med detta, hamnar man nog först i ett chocktillstånd, för det blir en väldigt surrealistisk situation, där det först blir svårt att koppla vad det egentligen är som händer. Jag har pratat med individer där de först flera år senare kopplar vad det var som egentligen hände, när socialförvaltningen kom in i deras liv och krossade familjen. Om socialförvaltningen inte klarar av att hjälpa familjer, utan istället går in för att stjälpa familjer, så fyller de ju ingen annan funktion än att rasera tillvaron för familjer. Det är vanliga familjer som drabbas av socialfövaltningars inkompetens, och det kostar samhället och familjer i ekonomiskt och mänskligt lidande.

Jag har numera fått ta del av så många skräckhistorier, det är svårt att förstå att dessa ohyggliga saker händer familjer i Sverige. Kommer man i kontakt med en förvaltning där de har kommit att bli en kultur där ett sådant här beteende är okej, kan det medföra oerhörda konsekvenser för familjer och ett stort mänskligt lidande (psykisk tortyr), många familjer krossas på så många plan. Handläggare är ofta kalla som isberg, utan någon som helst empatisk eller psykologisk förmåga och allt som oftast kommer det att handla om prestige, då finns inte barn- eller familjeperspektiv i deras tankar, utan det handlar om att vinna och få rätt till varje pris, gärna genom utredningar tillspetsade med lögner och förtal. Det är riktigt ruggig information som kommit till min kännedom (förutom att vi själva som familj har drabbats), sådant som inte borde få förekomma i en demokrati. Det är inte osannolikt att det kommer bli en bok om det i sinom tid.

Intressant också är när man läser om vilka som reserverade sig mot beslutet på sid 29 att avsluta insatserna mot runt de tre små barnen som hämtades i skolan, så är det socialdemokraterna och Ulla-Maj Persson (c) (som är arg för att hon hade tänkt sig att lägga an på ordförandeplatsen i utskottet, men inte fick den), samt nämndens ordförande Per-Olof Hermansson (kd). Sedan har de tagit med ersättare och då är det två moderater, Per-Olof har alltså inte sina egna med sig.

Punkt två är extra intressant då en moderat kritiserar (med all rätt) att mötet inte kom att handla om det som det skulle utan istället ägnar man sig av att kritisera utskottet.

”Avsikten under punkt 17 var att granska de tre individärendena. Så skedde nu inte. Mötet kom istället att handla om brister i Socialutskottets motivering till beslut samt att nämndens presidium och vissa ledamöter uttryckte att ett felaktigt beslut tagits. Socialutskottets beslut är taget i enlighet med delegationsförordningen. Nämnden beslöt vid ett extramöte att frågan inte skulle lyftas till nämnden utan att Socialutskottet skulle ta beslutet”

”Dessutom finner jag det helt omänskligt att barnen och föräldrarna under placeringen inte fått ha någon kontakt. Inte ens brottslingar hanteras så.”

På sidan 29-31 kommer en del skäl till varför utskottets beslutade sig att lägga ner insatserna, i mina ögon är det väl grundat.

Per-Olof Hermansson gick helt loss på andra ledarmöter på grund av detta och gapade och skrek på dem. Nog för att han är en kristdemokrat, men han är en med många rävar bakom öronen.

Det finns mer att skriva om detta sammanträdesprotokoll, jag kommer att återkomma till det.

Mer finns att läsa på:
http://www.mark.se/Global/Politik%20och%20organisation/Politik/Ärendelistor%20och%20protokoll/Socialnämnden/2011/Protokoll/sn%202011-08-24.pdf 


Sedan har jag hört att det i LVU ärenden utdelas bonusar för varje placerat barn, detta är inget jag har bevis för ännu, men om någon därute har belägg och/eller kännedom om det, så vill jag gärna få ta del av den informationen. Som t ex i Askersund 2006, där fick socialnämnden ut 1% i bonus för varje institutionsplacerat barn, detta enligt ramavtal. Det kanske inte låter mycket, men låt oss säga att EN institutionsplacering idag kostar 200 000 kr per månad, då skulle det ge 2000 kr i bonus, sedan är det väl upp till kommunen hur man fördelar denna bonusen. Kanske går en del av det (eller allt) i lönebonus till handläggaren. Detta tåls att forska vidare på. Det skulle ju i så fall kunna förklara varför det är så populärt bland handläggare att göra förvanskade utredningar. (Då vågar man inte ens tänka på hur det fungerar vid de privata institutionerna, där de har sina egna konsulterande utredare, som bl a kommunens socialförvaltning hyr in).


Share |