Dagens juridik: Frias för våldtäkt på fosterbarn trots DNA-bevis – hon kan själv ha fört in sperman i sin kropp

När man en gång blivit omhändertagen så är man rättslös och inte längre trovärdig. Det är skandal! Själv har jag aldrig mött så mycket lögnaktiga och föraktfulla människor som de som jobbar inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Jag hade ingen aning om att det är såhär illa i Sverige. Detsamma kan jag säga om de familjehem jag varit i kontakt med. Alla myndigheter och domstolar har en nedvärderande syn på dem som varit i kontakt med socialtjänsten, man är dömd innan man ens öppnat munnen. Det finns de som kallar mig och andra drabbade för rättshaverister och andra skällsord, inte nog med att man i sin förtvivlan av att ha förlorat sitt älskade barn på lösa grunder och försöker kämpa för sin rätt,  då även skall behöva utstå med att bli kallad för både det ena och det andra och bemötas med förakt, när de verkliga rättshaveristerna i själva verket är socialtjänstemännen som ljuger ihop utredningar och anklagar föräldrar för sådant som inte är sant. Även övriga aktörer samlas som hyenor kring offret som om de vädrar byte. Min dotters lärare ansåg henne vara en tillgång i klassen, själv har jag dubbel ingenjörsexamen och är yrkesarbetande, ingen misshandel eller missbruk har förekommit, men handläggarna fullständigt krossade oss med hjälp av lögner. Känslan av den vanmakt över de myndighetsövergrepp man själv och barnen blev utsatta för var och är ren tortyr, och för att inte tala om den oändliga sorgen man känner. Då kan man bara tänka sig hur de som har verkliga problem känner sig om det är såhär de blir bemötta av socialtjänsten och andra myndigheter. Reaktionen orsakad av socialtjänstens övergrepp och mobbing, visar sig ofta genom posttraumatisk stress och chock. Att man då kan verka förvirrad och känslosam använder myndigheterna som argument mot den drabbade, precis som domstolen gör mot den unga flickan i artikeln. Att tro att man får hjälp av socialtjänsten kan man glömma, det finns inte i deras agenda att hjälpa människor, inget sker heller inom rimlig tid, utan sakta mal socialtjänst-kvarnen sönder familjen. Precis som flicka i artikeln har man nu fått en stämpel för att man varit ett föremål för socialtjänstens utredningar och placeringar. Jag som inte ens visste att socialtjänsten gjorde utredningar, jag som trodde man kunde vända sig dit och få relevant hjälp om man hade behov av det, ungefär som att gå till doktorn. Men inte går man till doktorn med en förkylning och sedan gör doktorn en njurtransplantation och amputation utan annan ordination. Jämförelsevis är det ungefär så det går till om man blir föremål för socialtjänstens individ- och familjeomsorg, och för att inte tala om alla andra krafter som eländet sätter igång, som normalt aldrig hade satts igång. Förövarna själva är skyddade av staten och går fria. Socialtjänstens handläggare demoniserar föräldrar samtidigt som man förskönar bilden av familjehem och institutioner. Mycket märkliga krafter som är igång i samhället!

"Den friande domen förutsätter, menar åklagaren, att flickan hittat papperstussen, insett att det var fosterpappans sperma på den, fört in den i sin kropp och dessutom ”planterat” den på mattan vid sin säng. Något som hon menar är högst osannolikt.
”När jag utvecklar mig kring dessa alternativa förklaringsmodeller slås jag åter av att de förefaller som oerhört långsökta och osannolika att jag inte kan förstå hur tingsrätten menar att detta skulle ha gått till”, skriver hon i överklagandet."

Läs mer:
http://www.dagensjuridik.se/2013/04/frias-valdtakt-pa-fosterbarn-trots-dna-bevis-hon-kan-sjalv-ha-fort-sperman-i-sin-kropp

Share |