söndag 6 november 2011

MODERN HÄXJAKT

Ännu en drabbad.

Här är några foton av en artikel i Värnamo Nyheter fredag 4 november - som jag har fått ta del av - där en man i Värnamo berättar om att han blivit anklagad på liknande sätt som paret vi såg på Uppdrag Granskning i onsdags – han har tydligen frikänts från misstankar om övergrepp av Tingsrätten men får ändå inte träffa sin dotter för socialtjänsten.

Vad är det som håller på att hända i vårt samhälle?

Jag har idag varit inne på SVT kommentarsfält angående den drabbade familjen från Uppdrag Granskning, och det jag slogs av var att den finns en mobbgrupp som vägrar att inse att familjen har blivit frikända, utan fortsätter att driva en hatkampanj mot denna stackars familj i kommentarsfälten, liknande har jag även sett i andra sammanhang. Det säger väl en hel del om vad för klimat vi har fått av ett långvarigt socialistiskt styre. Vi har fått en grupp radikala (feminister?) som ser troll i alla föräldrar, där sunt förnuft inte får råda. Splittra familjer till varje pris, det mår barn bäst utav, är deras skallord. Samtidigt som det finns ekonomiska intressen, som skor sig på de drabbade familjernas olycka. Någonting har gått fullständigt överstyr, den saken är klar!

Det är som ett äckligt virus som spridit sig i samhället och som kryper in i våra trygga hem och infekterar oss. Hela samhället tycks vara infekterat av denna mycket märkliga människosyn. Man förstår omfattningen av det först när en egen familj eller någon som står en nära drabbas av detta surrealistiska myndighetsövergrepp.


Share |

1 kommentar:

Anonym sa...

Som Tage Uniksson utrycker sig:
(Han är klok)


Systemfelet nr 1 är dock sekretessen.
Sekretessen är roten till allt det onda inom socialtjänsten.
Den hindrar effektivt att inkompetensen granskas av utomstående.
Alla beslut och beslutsunderlag måste vara offentliga handlingar, det är superviktigt, för att skydda "klienterna". Ändring behövs nu.
Handläggarna vet att de kan skjuta från höften och sedan hävda sekretess för att slippa undan, 99 av 100 kommer ändå inte orka kämpa ensamma mot en myndighet utan ger upp, även om de har rätt.

Somliga hävdar att systemet kring omhändertagande är säkert för att det inte är handläggarna som fattar besluten utan en politikernämnd (oh vad lugna vi blev nu) och en förvaltningsdomstol som godkänner beslutet. Men verkligheten ser annorlunda ut, det finns ingen som helst garanti för beslutskvalitet. Gången är nämligen denna i verkligheten. Någon bestämmer att det behövs ett omhändertagande, baserat på egentligen vad som helst, det finns vissa lagliga kriterier som säger vad en utredning ska innehålla för att ett omhändertagande skall kunna beslutas, och man sätter igång med formsaken att snickra ihop den utredningen. Nämnden följer alltid utredarnas rekommendation, dom är ju bara politiker, och förvaltningsdomstolen klubbar igenom beslutet med gummistämpel.

Öppenhet transparens offentliga handlingar insyn etc detta behövs.
Vi har alla sett hur socialtjänsten utnyttjar sekretessen för att slippa bli granskade, den finns till för deras skull och det är en naturlag att korruption och inkompetens växer fram i organisationer som saknar insyn.