Väldigt vad S-folk ‘vet’

Kan bara hålla med nedanstående författare:

Väldigt vad S-folk ‘vet’
18 maj 2011 av norah4you
Tack och lov att fosterbarnen i Mark får komma hem snarast möjligt till det enda hem de känner som hem – att sedan S-politiker har mage att säga:
”– Det har varit många sömnlösa nätter. Jag är skakad just nu. Det var det svåraste beslut jag fattat. Vi ville inte ta risken att det kan gå fel. Barnen har det bra just nu och vi tycker inte det finns någon anledning att flytta på dem igen, säger Lomander.” ”vice ordföranden är Anita Lomander (S).” Marks kommun Socialnämnden hemsida
Får återvända till familjehem, GP 17 maj 2011
I vanliga fall skulle man tala om dåliga förlorare. I Marks kommuns fall borde man tala om olämpliga politiker som fattat helt Grundlagsstridiga beslut. De har som jag skrivit om tidigare själva bevisat, vilket för all del är tillåtet men mycket olämpligt för dem själva, att de aldrig lärde in det som krävs för godkänt betyg i ämnet samhällskunskap årskurs 9. I sig en ren och skär skandal. Se Nu bryter Marks kommun mot Grundlagen, IGEN!, Norah4you 17 mars 2011 samt Ett barn är inte en leksak, Norah4you 21 oktober 2010
För det är nämligen så, vilket alla som läst socialpsykologi vet, att det inte är den yta som utomstående, t.ex. politiker, soc-tjänstemän, psykologer eller skolpersonal ser, som avgör om ett barn ‘har det bra just nu’. För ett barn som växer upp antingen hemma hos sina föräldrar eller hos fosterföräldrar är det hemmet HEMMA på samma sätt som för ett barn med ensamstående förälder som har far- eller morföräldrar som de tillbringar varje eftermiddag hos och är hos varje lov också har en fast punkt utöver sitt eget sovrum. Hemma betyder mer för barn än vad de flesta vuxna förstår. Vissa, som de politiker som motarbetat Eva, fostermodern, för att de inte tyckt att hon samarbetat tillräckligt enligt politiker och soc synsätt, har aldrig förstått det och tycks fortfarande inte förstå att varje ord de yttrar mot detta återföreningsbeslut skadar barnen. Beslutet som var och är det enda riktiga för alla som kan något om barn- och ungdomars utveckling, dvs för alla som inte bara kallar sig experter utan är verkliga experter och för vanliga människor. Rent ut sagt S HÅLL KLAFFEN NU och gå hem låna en 7:e klassares samhällskunskapsbok och läs samt lär in det Ni borde lärt Er redan när Ni gick i Grundskolan!
Barnen får återvända till fosterhemmet, GT 17 maj 2011
Barn får återvända till fosterhem, DN 17 maj 2011
Sedan undrar jag hur lite kunskap en politiskt nämnd kan ha. ”Kommunens politiker har enligt Borås tidning haft som villkor att fosterföräldrarna måste försonas med kommunen.
– Striden mellan kommunen och familjehemmet måste upphöra. Familjehemmet måste acceptera att det finns regler och att socialnämnden har ansvaret för barnen, sade Per-Olof Hermansson” Fosterbarn får flytta tillbaka, SvD 17 maj 2011 Visar tyvärr att såväl Per-Olof Hermansson som övriga i nämnden helt saknar kunskap om Svenska Grundlagar och Sociallagstiftning. Det är inget krav som Marks kommun kan ställa tvärt om det enda krav som går att ställa är att fosterföräldrarna precis som vanliga föräldrar ställer upp och står på ‘sina’ barns sida även när det gäller okunniga och oförsonliga myndigheter. Det som bör till direkt är att Socialstyrelsen lyfter ansvaret för ifrågavarande fosterbarn från Marks Kommun och placerar ansvaret på Regionalnivå i Västra Götalandsregionen! Ju fortare desto bättre för mer urbota okunniga politiker och tjänstemän har sällan skådats. Som SO-lärare måste jag säga att jag aldrig stött på en enda elev som har så dåliga kunskaper!
Tillägg 04.46 Barnen får återvända till fosterfäräldrarna Eva och Anders, Borås Tidning 17 maj 2011
Barn får komma tillbaka till familjehem, Aftonbladet 17 maj 2011
Postat i Föräldraskap, Grundskola, Gymnasium, Hälso- och sjukvård, Hälso- och Sjukvårdspolitik, Historia, Humaniora, Journalistik, Juridik, Kommunalpolitik, Okategoriserat, Politic, Samhällskunskap, Socialpolitik, Svea Rikes Lag, Utbildning, Utbildningspolitik | Taggad Marks kommun, Marks Kommuns Politiker och Tjänstemän, Marks Kommuns socialnämnd, Regeringsformens 1 kap 2§, Sveriges Grundlagar |

http://norah4you.wordpress.com/2011/05/18/valdigt-vad-s-folk-vet/


Share |

Jag flydde Sverige när socialen ville ta mina barn - av Lena Olsson

Jag flydde Sverige när socialen ville ta mina barn - av Lena Olsson

Share

FALSK TILLVITELSE

Jag har inte riktigt haft lust att skriva om Marks socialförvaltning den sista tiden, inte för att det inte finns något att skriva om utan snarare tvärt om. Det är ingen ände på galenskaperna, de behandlar mig som om jag är den värsta brottslingen, vilket jag naturligtvis inte är. De har bestämt sig för att akut LVU:a min dotter, trots att hon redan är på ett jourhem. Jag har begärt företräde inför nämnden och blivit nekad ett par gånger, så jag skrev till ordförande P-O Hermansson och ansåg att han inte ensam kan ta ett sådant beslut utan att ha rådgjort med övriga i nämnden, så på en fredag fick jag ett mailsvar från honom där han försöker ge en märklig förklaring och samma mail säger han att jag naturligtvis ska få föra min talan när och om ärendet kommer upp i nämnden, samma fredag får handläggare för sig att göra ett akut LVU på min dotter, trots att det dagen innan hade varit ett utskottsmöte och där hade vårt ärende inte ens nämnts. Akut LVU på vilka grunder då?! De är helt otroliga... Handläggningstiden har överskridits med råge och man får inte hålla någon jourhemplacerad mer än en begränsad tid.

Till förvaltningsdomstolen avger Katarina Stål falsk tillvitelse, hon påstår en mängd osanna fakta till dem i sin beskrivning av ärendet. Inget förvånar mig längre, de är kapabla till precis vad som helst. T.ex. så påstår de att min dotter bott hos sin pojkvän i 3 månader när utredningen inleddes, vilket inte stämmer, hon hade bott hos pojkvännen 7 dagar när utredningen inleddes, de påstår upprepade gånger att jag är psykiskt instabil, de finns inga grunder till det påståendet, jag är psykiskt frisk och stark med en naturlig krisreaktion på grund av socialförvaltningens övergrepp. De påstår att jag tackat nej till alla deras föreslagna insatser, lögn åter igen, för det första har de inte föreslagit några insatser, trots att jag upprepade gånger under flera månaders tid krävt att vi ska få en legitimerad familjeterapeut, vilket de inte har varit tillmötesgående med, vad det erbjudit efter långt om länge när jag tjatat om detta i månader var konsulterande socialpedagog från Borås, men istället föreslog jag legitimerade familjeterapeuter från Göteborg, dels så hade det fungerat bättre rent praktiskt eftersom jag jobbar i Göteborg och min dotter bor inte långt utanför Göteborg, men också viktigt att vi får kvalificerad och professionell hjälp, särskilt med tanke på att mitt förtroende för socialförvaltningen nått botten. De har aldrig gjort något hembesök, de har inte gjort upp någon umgängesplan förrän på slutet efter att jag upprepade gånger klagat på att de inte gjort det, men det blev pannkaka av det också för att vi inte fått tillfälle att få prata ut. De påstår att jag och min dotter haft tre gemensamma samtal, men vi har inte haft ett enda gemensamt samtal och såhär håller det på, jag har fullt upp med att bemöta deras lögner istället för att de gör hederliga utredningar så att man kan lägga energin på annat mer konstruktivt.

Hade vi fått hjälp omgående så hade vår konflikt säkerligen varit avklarad på max ett par veckor, nu har det dragits ut till 6 månader med nya problem som uppstår under tiden och vi glider ifrån varandra allt mer. De sekretessbelägger journalanteckningarna, mao de vägrar lämna ut material till mig. Hela tiden kämpar de mot mig och drar sig inte för att ljuga om i princip allt, istället för att underlätta och hitta lösningar. Om det ska vara såhär så borde man se över om inte socialförvaltningen i sin nuvarande form bör förändras. Till och med en lekman förstår att detta är galet, men inte förvaltningen med dess personal, märkligt, man undrar vad det är för krafter som får verka inom socialen.

Det lutar sig mot att de gör detta för barnen, men det gör ju raka motsatsen, det finns inget barn- eller familjeperspektiv i deras agerande. Många tror nog att socialen gör det som är rätt och för barnens bästa, det trodde jag också innan jag hamnade i deras klor, men jag har nu fått se en mycket mörk sida av Marks kommun i Sverige, tyvärr. Jag trodde att socialen fanns där för gemene man och att man skulle kunna be om hjälp och få ett adekvat stöd beroende på händelsens art, men här kan de sätta in hela artilleriet för smärre situationer, likaväl som barn och familjer inte får den hjälp de har rätt till. Det är upp och nervända världen. Dessutom kan socialen få hitta på precis vad som helst om sina klienter utan bevis och sedan är det upp till den drabbade att bevisa att socialen ljuger eller kommer med felaktiga fakta, fast det borde vara precis tvärt om.

Share |

UR NORRBOTTENS KURIREN

Vill gärna ta med nedanstående artikel här i bloggen, den är visserligen skriven för ett par år sedan men ändå lika aktuell.

Socialen begår övergrepp

Socialtjänsten fortsätter begå övergrepp på barn och unga vuxna. De nonchalerar Svea rikes lag med hänvisning till "barnens bästa". Jag är själv en ung vuxen, och ganska ärrad sedan socialtjänsten kom in i mitt liv. I sju år har jag valsat runt bland fosterhem och HVB-hem, aldrig fått rota mig någonstans och blivit skild från mina syskon. Självklart har det lämnat spår som påverkar mitt liv enormt i dag. Socialtjänstemännen bryr sig inte. Det är ju inte deras egna barn som får fara illa av behandlingen. Jag vill att folk vaknar till och reagerar.

På uppdrag av regeringen granskade länsstyrelsen 2008 i rapporten "Barnuppdraget" hur kommunerna skötte sig vid utredningen av barn som kommer från problematiska hemförhållanden. Boden var då en av de kommuner som fick hård kritik och enligt rapporten hade misslyckats fatalt. Över hälften av socialförvaltningarna i Norrbotten fick kritik.

Det här är min historia:

Jag bodde hos min mamma med mina syskon tills jag var 9 år. Min storebror bodde i fosterfamilj i Boden. Jag och mina småbröder bodde hos vår mamma, också i Boden. Min pappa satt i fängelse när jag var liten.

När jag fyllde 9 år så förändrades allt radikalt. Det var en snabb förändring som var väldigt skrämmande. Vi placerades alla hos en fosterfamilj här i Boden. Familjehemmet valde att behålla min minsta lillebror men ville inte ha oss andra kvar. Socialen placcerade oss då i Älvsbyn.

Jag och mamma och min äldsta lillebror satt i bilen på väg till Älvsbyn med en "soc-kärring" som körde när vi fick reda på att vi skulle till en familj i Älvsbyn, som hade hund. Jag är hundallergiker. Mamma förklarade flera gånger för socialen att jag är hundallergiker och att jag inte kan bo hos en familj som har hund. "Soc" sa då att om mamma inte kunde vara tyst så fick hon hoppa ut ur bilen.

Jag vill här infoga att jag och min lillebror hade kunnat få bo hos min moster. Mamma och hon hade pratat om det och enligt socialtjänstlagen så ska placeringen av barnen först och främst ske inom släkten om så är möjligt. Det var det i mitt fall, men så blev det ändå inte.

Min lillebror bor kvar i Älvsbyn än i dag men jag blev "omplacerad" efter tre år. Nytt ställe och en ny familj, där jag skulle bli tvungen att börja i ny skola och skaffa nya vänner. Jag blev utslängd, omplacerad, utslängd, omplacerad ...

När jag blev utslängd från det femte fosterhemmet blev jag LVU-placerad (Lagen om vård av unga) på ett HVB-hem (behandlingshem, hem för vård och boende) i Skellefteå. Där bodde jag i tre år.

Efter tre år på "Straddan"blev jag omplacerad till ett nytt behandlingshem i Västervik, 130 mil hemifrån. Det otrevligaste ställe jag har varit på. Ungdomarna som bodde där blev kallade för hora och alla möjliga andra fula ord. Personalen tvingade i oss starka mediciner, använde våld, hot, och var otrevliga. Jag polisanmälde själva hemmet säkert 13 gånger. Jag polisanmälde även en person från personalen för misshandel, men det blev inget av min anmälan. Jag var ju barn och hon vuxen, så självklart trodde polisen inte på mig.

De flesta, de som inte själv varit utsatta och "fått hjälp" av soc, tycker att soc är bra, att de hjälper till och vill de utsattas bästa. Socialtjänstlagen ska ju vara till för "barnens bästa", men så är det inte alls. Socialtjänsten följer inte alltid Svea rikes lag. Min sanning är, (och jag har haft ett antal kontakter inom soc, varav endast en är undantagen), att de inte alls vill hjälpa utan stjälpa, leta fel och utsätta en för helt nya och främmande familjer.

På grund av soc är jag totalt rotlös, känner jag mig inte hemma någonstans, vågar jag inte släppa människor in på livet, har jag fått lära mig att alla som jag tycker om och bryr mig om försvinner ut ur mitt liv. Eftersom soc inte ansett mitt och mina syskons umgänge som prioriterat, så har vi fått träffas max några få gånger per år, vilket medfört att mina syskon är som främlingar för mig i dag. Men tack vare Ruby Harrold-Claeson och föreningen Nordiska kommittén för mänskliga rättigheter så är jag i dag fosterhemsplacerad i min hemstad. I dag bor jag i en bra fosterfamilj som jag själv valt. Emellanåt bor jag även hos min mamma. Jag har just gått ut gymnasiet och ska börja på folkhögskola till hösten. Min förhoppning är att du som läser detta "får upp ögonen" för de övergrepp som socialtjänsten fortfarande begår mot människor i dagen samhälle. Det är mitt syfte.

Tina Camilla Josefine Knutsen med tilltalsnamnet Josefine

Share |

FARLIGA FÖRKLARINGAR

"Det visar hur långt ner i den allmänna psykosen vi befinner oss för närvarande. Människor med störd verklighetsuppfattning och dunkla motiv tillåts begå rent brottsliga handlingar mot barn. Dessa människor skyddas av tillsynsmyndigheter och åklagare, vilket jag kommer att visa i kommande inlägg. Denna galenskap sanktioneras alltså av staten, medan vi som försöker skydda våra barn genom att protestera, tystas och utsätts för förtal och  repressalier. Inte minst av dom statliga myndigheterna själva."

"Filmen har producerats av Danmarks radio. Den fick ett sådant genomslag då den visades i Danmark att den numera används på polisskolan där som utbildningsmaterial. När ni sett den så förstår ni varför."


Läs mer på: http://www.daddys-sverige.com/3/post/2010/8/vergrepp-p-barn-sanktioneras-frn-staten.html

Share |

State of the Swedish child welfare address

Share

SOCIALTJÄNSLAGEN MÅSTE FÖRÄNDRAS

Socialtjänstlagen måste förändras. Legitimering av socialtjänstarbetare borde vara ett krav. Vid insatser rörande vård och behandling måste man utgå från forskning och beprövad erfarenhet. Jag upphör inte att förvånas över hur socialchef Magnus Andersson, försvarar de myndighetsövergrepp som pågår idag inom förvaltningen. Som förälder har jag inte inte gjort något brott, men de behandlar mig som den värsta brottslingen. Jag har verkligen fått se en mörk sida av Marks socialpolitik, där de inte drar sig för att använda sig av ljusskygga metoder för att utesluta och alienera barn från sina föräldrar.

Förvanskningar och lögner är vanligt förekommande, för att inte tala om alla andra metoder soc använder sig av för att sabotera för föräldern. För soc handlar mer om att driva en maktkamp än att göra det som är rätt i ett barn- och familjeperspektiv. Vad som kommer att ske i ett ärende handlar mer om vilken lott man får, snarare än vad som är lämpligt i fallet. Magnus Andersson kanske hade agerat mer mänskligt om han hade haft egna barn och det samma gäller även flera av handläggarna.

Jag har i min naivitet trott att gemene man skall kunna vända sig till soc med frågor om råd och hjälp och sedan få ett adekvat stöd beroende av vilket behov man har. Men socialförvaltningen i Mark agerar oberäkneligt och de kan sätta in fullt artilleri vid mindre allvarliga situationer, likaväl som de inte ger något som helst stöd i andra svåra problemsituationer som barnfamiljer kommit att hamna i. Framförallt om man som jag tidigt började flagga för att handläggningen inte sköttes på ett bra sätt, så istället för att ta till sig kritiken och försöka rätta till felen som begåtts, så började soc dra snaran hårdare om mig och började ljuga och förvanska uppgifter för att få rätt att alienera mitt barn ifrån mig. Detta anser inte jag vara förenligt med demokrati och rättssäkerhet.

Dessutom får man heller inte visa några som helst känsloyttringar trots att man utsätts för övergrepp, för då påstår de att man är psykiskt sjuk utan några som helst sådana belägg. I själva verket är jag lugnet själv, men för det låter jag inte folk trampa på mig utan att säga ifrån. Såhär håller de på, kanske med en förhoppning om att man till slut ska ge upp.


SVÅRT ATT HITTA PERSONAL TILL MARKS KOMMUN


Share |