♡ ♡ Today I lit a candle outside the social services office for all the children and young ones who no longer are alive and for all the children and young ones who are struggling and misses their families! ♡ ♡
Bloggen berättar om de myndighetsövergrepp som sker vid Marks socialförvaltning i synnerhet och kring andra socialförvaltningar i allmänhet. Jag började med att skriva av mig i ren frustration över hur min familj blev illa tilltygad av socialförvaltningen, jag var väldigt naiv som trodde att de fanns där för att ge ett normalt adekvat stöd om man som familj behövde det. Jag visste inte att deras uppgift var att krossa familjer. Mot bättre vetande skulle jag aldrig ha kontaktat dem.
torsdag 20 december 2012
unt.se: Tvångsvårdades utan lagligt stöd
Sådant här sker hela tiden. Jag kan slå vad på att socialtjänsten kommer komma undan med på sin höjd en tillrättavisning av Socialstyrelsen, sedan kommer inte mycket mer att hända.
Läs mer:
http://www.unt.se/uppsala/tvangsvardades-utan-lagligt-stod-2021225.aspx
Share |
"Pojken var frihetsberövad och föremål för en rad särskilda åtgärder som avskiljning och vård i enskildhet. Men det fanns inget lagligt stöd för vården. Anledning till misstaget var att ingen tjänsteman inom Statens institutionsstyrelse läst en dom från förvaltningsrätten som inte bifallit vård enligt tredje paragrafen LVU, lagen om vård av unga.
Händelsen har lex Sarah-anmälts till Socialstyrelsen som ett allvarligt missförhållande."
Läs mer:
http://www.unt.se/uppsala/tvangsvardades-utan-lagligt-stod-2021225.aspx
Share |
onsdag 19 december 2012
"Juridiken sätts ur spel när socialtjänsten utreder, omhändertar, processar och verkställer..."
Zeijersborger företrädde mig vid min dotters märkliga LVU-mål. Även om vi vann i Kammarrätten, så har vi under processens gång, fått betala ett pris som inte står i proportion till händelsens art. Socialtjänsten i Mark lyfte inte ett finger för att hjälpa oss att städa upp spillrorna efter vad de ställt till med, utan istället fortsatte de att göra sitt yttersta för att försvåra situationen än mer. Socialtjänsten i Mark lyckades med att söndra oss som familj, jag undrar om de känner stolthet över sitt jobb. Brottsprovokationer är enligt lag förbjudet för polisen att använda sig av, men för socialtjänsten är provokationer ett av deras vapen som de använder sig flitigt av, näst efter vapnet myndighetsutövning. Det mest patetiska från förhandlingarna i Kammarrätten var ändå min dotters advokat som var satt att företräda henne - han är ju naturligtvis en av de advokater som går socialtjänstens ärenden och anlitas av dem - han försökte under flera minuter, inför alla i hela Kammarrätten, övertala min dotter att vara fortsatt LVU:ad, trots att hon inte själv ville det! Hela apparaten med Förvaltningsrätt och Kammarrätt är i mina ögon en enda stor parodi, jag kan inte se något seriöst i eländet, ändå har de ett oerhört stort mandat att ta beslut som ger livslånga konsekvenser för människor. "Ett tvångsomhändertagande, ibland nödvändigt, är ett stor trauma i barnets och familjens liv. Rättssäkerheten borde vara hög men tyvärr sätts det juridiska systemet ur spel när sociala myndigheter själva utreder, omhändertar, processar och verkställer i samma ärende - någonting som är otänkbart vid en polisutredning som kan leda till frihetsberövande.
Polisen agerar under åklagaren som utreder brott, beslutar om åtal och framträder i domstol. Objektivitetsprincipen - en i lag skyddad rättsgrundsats - kräver att polis och åklagare utreder och för fram även omständigheter som är till den misstänktes fördel. Samma ordning borde vara en självklarhet även när den som ska utredas och omhändertas är ett barn."
Läs mer:
http://www.dagensjuridik.se/2012/12/juridiken-satts-ur-spel-nar-socialtjansten
Share |
Walsall SS- Forced Adoption?
Soon it will be legal for social services to do the same in Sweden, according to the new laws.
Share |
tisdag 18 december 2012
Vi flydde från Sverige utan ytterkläder i all hast
Donia
Vi flydde från Sverige utan
ytterkläder i all hast. Klev över det bruna kuvertet där det var beslutat att
barnen skulle tas med LVU, något som var helt otroligt osannolikt för mej. Hade
lämnat Sverige tidigare om jag hade trott att utgången skulle bli sådan. Jag
trodde att domstolen var rättfärdig. Frågan vart vi skulle resa avgjordes med
tanke på att det skulle vara lättare att behålla kontakten med Cecilias far om
vi var kvar i Europa. Spanien hade även billigaste biljetten på första bästa
flyg. Vi klev på planet utan någon packning. Gång på gång bad socialen om att
få söka efter oss. När vi väl kommit ut ur Danmark och lämna flyget i Spanien
var man lite mindre stressad. Vi visste ingenting hur vi skulle klara oss eller
hur vi skulle lösa skola och boende. Köpte 2 badhanddukar och vi la oss i 2
strandstolar på kvällen och drog badhanddukarna på oss som täcke. Glada spanjorer
hade midsommarfest på stranden med eldar och smällare. Stressen gjorde att jag
hoppade högt av varje smäll där jag sov medan Cecilia skrattade åt det. Barnen
hoppade över eldarna och folk var glada den mörka midsommarnatten vid
medelhavet. De sjöng åt och drack. En äldre gammal man lät oss komma och sova
hos honom och han bjöd på mat. Han skänkte pengar till en skola någonstans i
Sydamerika och berättade att han jobbat på sjön hela sitt liv. På morgonen
plockade vi stora vackra snäckskal på den fina stranden. Vi träffade hjälpsamma
personer här och där och skaffade oss 2 telefoner ifall vi skulle tappa bort
varandra i folkvimlet på dagen och sökte runt efter billigt boende. Med tiden
hittade vi en liten bostad och Cecilia kunde börja på spansk skola. Jag var
glad att hon var fenomenalt duktig på språk. Konstigt nog gick det bra att
börja skolan utan att vara skriven i Spanien. Vågade först inte ändra min
adress från Sverige. Hittade en hög frys som jag fick hjälp med att bära hem.
Den fyllde jag med mat som de stora varuhusen kastade. Kläder och prylar jag
hittade sålde jag på marknaden. Kändes hårt att inte kunna ge Cecilia en slant
ibland men kunde i alla fall köpa lite kläder till henne ibland. Det var okej
att jag själv gick i sådant som jag hittade. Satte frön i blomjord på terrassen.
Tomater och paprika växte bra på den soliga varma verandan. Vi levde i centrum
i Fuengirola och hörde bullret från bussar och folk på gatan natt och dag. Satt
med en obehagskänsla och såg upp på månen de varma nätterna och tänkte på de
barn som jag lämnat i all hast. Önskade att hon skulle förstå. Cecilia
riskerade låst anstalt i Sverige. Man hotade henne med det och jag skulle
aldrig kunna stanna kvar i Sverige och sitta runt samma bord som de som ljuger
och ler fint under lugg. Socialen bedrog mej och lurades. Så som det är nu kan
jag inte göra annat än att fortsätta vara tacksam för det goda i livet och inte
förvänta mej någonting av alla dem aktörer som sitter i knät på varandra. En
sorglig syn. Det bästa i livet är gratis. Tack och lov goda vänner.
När det gått några år och min
rymlingsdotter nästan var 18 sa jag att hon skulle kontakta den ansvariga på
socialen och begära ett möte med sin lillasyster. Hon reste till Sverige och
jag sa hon skulle ha kontakten via mail så det inte skulle bli tomt prat i
telefonen. Den ansvariga socialsekreteraren propsa på att de skulle talas vid i
telefonen. Jag bad min dotter att hålla sej till mailkontakt för att undvika
missförstånd. Det blev månadslång konversation medan Cecilia förklarade att hon
var på tillfälligt besök och ville träffa sin syster hon inte sett på 5 år. Den
kontakten var väldigt svår att ordna och socialsekreteraren uppmana Cecilia att
återkomma till sommaren istället. Jag vet inte varför den ansvariga
socialsekreteraren var beordrad att inte lösa tidpunkten för ett möte på en
ynka timme som Cecilia lyckades pressa fram genom i stort sett daglig korrespondens
med socialsekreteraren. Fostermamman var för upptagen för att svara i telefonen
men ringde upp en tidig morgon för hon var ombedd att ringa Cecilia istället.
Det var så kort att inte ens signaler gick fram. Telefonen var inställd på högsta
volym. Donia ville träffa Cecilia men ansågs inte frisk och glad vilket man
krävde att hon skulle vara. Andra bjudningar med middag i huset gick utmärkt
och Donia var till och med bjuden att sitta med vid matbordet. Skoldagar
klarade hon inte helt men fick vara där med någon stank som satt i både
ytterkläder och till och med skolväska. den lukten var det inte tillåtet för
Cecilia att känna. Trots skolnärvaro några timmar då och då fick inte heller
kamrater komma på besök. Hon togs med på ridlektioner fast hon inte orkade rida
eller äta mat. Väcktes på mornarna för att gå upp och duscha och sätta igång
med aktiviteter. Socialsekreteraren skriver nu efteråt att hon inte visste hur
hon ska arbeta tillsammans med ett vårdbolag. Hon verkar ha varit förbjuden att
kontakta fostermodern. Så hon la det ansvaret på Cecilia då 17 år gammal. Donia
hade ringt henne innan och frågat om Cecilia kunde komma men svarat att de inte
tänkte hjälpa Cecilia som rymt ifrån dem. Tonen var en helt annan i svars
mailet från socialsekreteraren några dagar senare till Cecilia. - Det är
behjärtansvärt att du vill träffa din syster... Min gamla mor ringde under
samma tid frenetiskt till samma socialsekreterare flera veckor och pratade in
meddelande efter meddelande till hennes telefonsvarare. Hon var orolig för hur
det var med Donia. En dag lyckade Cecilia få kontakt med Donia på hemtelefonen
och hon sa då till mej att hon tyckte Donia verkade så ensam så hon tyckte synd
om henne för Donia vädjade om att de skulle prata lite längre. Hon hade ingen
tillgång till att ringa ut själv och hade dataförbud. Cecilia förvägrades komma
för att det krockade med påstådda läkarbesök. Dessa dagar satt hon och hängde i
skolan och på ridskolan var ute på skogspromenader, hängde tvätt. Ledsagade
andra foster barn till skolbussen. Sorgligt att inte min gamla mor eller
Cecilia eller jag blir behandlade med den värdighet och respekt de själva helt
säkert vill ha. Donia själv har varit föremål för andra intressen än sina egna
där ingen följde upp hennes fysiska och psykiska hälsa. Alla aktörer pekar
finger åt annat håll medan polisen från första början har underlåtit att sköta
sitt jobb. Istället lovar polisen dagen efter Donias död att det hela kommer
att förklaras vara naturlig död genom sjukdom. Det ansåg inte läkaren som
dödförklarade Donia. Hon skrev att hon ska polisanmäla. Det lämnades utan
åtgärd istället skrev polisen att dödsintyget tog tid och man körde Donia till
bårhuset från barnkliniken och numrerade henne och skulle hämta dödsbeviset
senare. Den ensamma polis som kom till Donias rum sa att fönstret stog öppet
och det hade regnat in. Blöta kläder låg på det blöta golvet men inga foton
togs. Hade Cecilia kommit fredagen den 27 April som Donia och Cecilia ville,
kunde de ha gått tillsammans på den där skogspromenaden Donia var ute på. För
hon ville inte gå ensam. Hon var inte behandlad som en människa. Och jag undrar
vad som hänt för hon var rädd att hon var med barn. Jag vet inte när
middagsgästerna lämnade huset eller vilka de var och natten var lugn och
regntunga skyar fanns inte på himlen.
Mamma Annina

Share |
måndag 17 december 2012
Dagens Juridik: Barn omhändertogs när pappa pekades ut som brottsling av polisen - HD prövar skadeståndsfrågan
Socialtjänsten använder sig av motsatt bevisbörda, det
vill säga att den utpekade måste bevisa att den är oskyldig... Detta borde
rimligtvis inte vara värdigt ett demokratiskt samhälle, men tillämpas
regelmässigt vid socialtjänsterna, förvaltnings- och kammarrätterna.
"I en rapport till socialtjänsten pekade polisen ut en man som brottslig trots att han inte hade dömts i domstol. Socialtjänsten omhändertog hans barn och mannen stämde staten för brott mot Europakonventionen. Tingsrätten gav honom rätt men hovrätten rev upp domen. Nu har Högsta domstolen beslutat att ta upp fallet."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

