I wonder how many parents that have lost their children of no reason at all and on circumstances based on lies, under his jurisdiction.
torsdag 9 maj 2013
dailymail: How social services are paid bonuses to snatch babies for adoption
Parents who ends up under scrutiny of socialservices wrong convictions, has to fight alone against a whole army of crazy government workers and politicians and that's an impossible mission. The social services destroys families and their future, and nobody with mandate to do something about it seems to care.
Share |
"Meanwhile, millions of pounds of taxpayers' money has been given to councils to encourage them to meet high Government targets on child adoptions.
Under New Labour policy, Tony Blair changed targets in 2000 to raise the number of children being adopted by 50 per cent to 5,400 a year.
The annual tally has now reached almost 4,000 in England and Wales - four times higher than in France, which has a similar-sized population.
Blair promised millions of pounds to councils that achieved the targets and some have already received more than £2million each in rewards for successful adoptions.
Figures recently released by the Department for Local Government and Community Cohesion show that two councils - Essex and Kent - were offered more than £2million "bonuses" over three years to encourage additional adoptions.
Four others - Norfolk, Gloucestershire, Cheshire and Hampshire - were promised an extra £1million.
This sweeping shake-up was designed for all the right reasons: to get difficult-to-place older children in care homes allocated to new parents.
But the reforms didn't work. Encouraged by the promise of extra cash, social workers began to earmark babies and cute toddlers who were most easy to place in adoptive homes, leaving the more difficultto-place older children in care.
As a result, the number of over-sevens adopted has plummeted by half.
Critics - including family solicitors, MPs and midwives as well as the wronged families - report cases where young children are selected, even before birth, by social workers in order to win the bonuses.
More chillingly, parents have been told by social workers they must lose their children because, at some time in the future, they might abuse them.
One mother's son was adopted on the grounds that there was a chance she might shout at him when he was older.
In Scotland, where there are no official targets, adoptions are a fraction of the number south of the border, even allowing for the smaller population.
What's more, the obsessive secrecy of the system means that the public only occasionally gets an inkling of the human tragedy now unfolding across the country.
For at the heart of this adoption system are the family courts, whose hearings are conducted behind closed doors in order to protect the identity of the children involved.
Yet this secrecy threatens the centuries-old tradition of Britain's legal system - the principle that people are innocent until proven guilty beyond all reasonable doubt.
From the moment a mother is first accused of being incapable as a parent - a decision nearly always made by a social worker or doctor - the system is pitted against her.
There are no juries in family courts, only a lone judge or trio of magistrates who make decisions based on the balance of probability.
Crucially, the courts' culture of secrecy means that if a social worker lies or fabricates notes or a medical expert giving evidence makes a mistake, no one finds out and there is no retribution.
Only the workings of the homeland security service, MI5, are guarded more closely than those of the family courts.
From the time a child is named on a social services care order until the day they are adopted, the parents are breaking the law - a crime punishable by imprisonment - if they tell anyone what is happening to their family.
Anything from a chat with a neighbour to a letter sent to a friend can land them in jail.
And many have found themselves sent to prison for breaching court orders by talking about their case.
As High Court judge Mr Justice Munby told MPs last year: "It seems quite indefensible that there should be no access by the media, and no access by the public, to what is going on in courts where judges are, day by day, taking people's children away."
However, it is not only secretive and publicly unscrutinised family courts that are creating an injustice in our adoption system.
There is a more worrying factor involved. Look at the official figures. Why are they so high? Is it really true that more mothers are becoming potential killers or abusers?
Or are the financial bonuses offered to councils fuelling the astonishing rise in forced adoptions?
John Hemming, a Liberal Democrat MP campaigning to change the adoption system, said yesterday: "I have evidence that 1,000 children are wrongly being seized from their birth parents each year even though they have not been harmed in any way.
"The targets are dangerous and lead to social workers being over-eager.
"The system's secrecy hides any wrongdoing. One has to ask if a mother is expected to have problems looking after her baby, why doesn't the State help her instead of taking her child away?"
The MP's concerns are echoed by the Association for Improvements in the Maternity Services (AIMS), a body which advises new mothers.
Spokeswoman Beverley Beech insists: "Babies are being removed from their mothers by social workers using any excuse.
"We strongly suspect this is because newborns and toddlers are more easily found homes than older children. They are a marketable commodity.
"I know of social workers making up stories about innocent mothers simply to ensure their babies are put up for adoption.
"Suitable babies are even being earmarked when they are still in the womb."
Share |
tisdag 7 maj 2013
söndag 5 maj 2013
Dagens juridik: "Att skydda barnets intressen är inte att tro att man kan gissa vad som rör sig i barnets huvud"
Jag önskar att jag hade haft något positivt att säga om socialtjänsten, men något mer destruktivt och negativt har jag nog aldrig stött på. Jag kan ha förståelse för att socialsekreterarna har en svår uppgift, men då om något skall man väl vara oerhört mån om arbetet sköts prickfritt och att man förser familjer med det stöd de kan tänkas behöva, men det jag har erfarit så är hela socialtjänstens organisation oerhört flummigt och ogenomtänkt, där ingen tar något egentligt ansvar för någonting. De gör sina skrivelser för att det utåt sett skall se bra ut, men skrivelserna har sällan någon verklighetsförankring, utan det är gjort på klipp och klistra metoden. I de allra flesta fall så försämrar socialtjänsten livssituationen för barn och unga och påverkar deras livshistoria på ett negativt sätt, detta samtidigt som man omöjliggör situationen för föräldrar och resterande familjemedlemmar, då anser jag att man inte har förstått sin uppgift. Tyvärr är dessa situationer där man förstör för familjer, mer vanliga än tvärt om. Ibland dras även annan expertis lätt med i socialtjänstens argumentation, och i så fall kommer även de att bidra till familjesöndringen. Jag har även varit med om att expertis som är kritiska till socialtjänstens hantering inte vågar vittna eller gå emot socialtjänsten, av rädsla för repressalier från socialtjänsten.
Läs hela artikeln här:
http://www.dagensjuridik.se/2013/04/att-skydda-barnets-intressen-ar-inte-tro-att-man-kan-gissa
Share |
"Så, vad är barnperspektivet? Misstänker man att ett barn far illa så ska det anmälas till socialtjänsten eller polisen. Man får inte tänka att föräldrarna - eller vem man nu misstänker - är så trevliga att de inte kan ha gjort något sådant. Men vad är då barnperspektivet när väl utredningen är igång?
Enligt min uppfattning är det att skydda barnets intressen men man ska inte tro att man kan gissa vad som rör sig i barnets huvud eller att man kan se hur det ser ut genom barnets ögon.
Är det i Pierres intresse att han resten av livet tror att han blivit våldtagen som barn även om han inte minns det? Är det i hans intresse att ha det som förklaring på varför det inte går bra i skolan?
Är det barnperspektiv att säga till en flicka om en pojke inte vill vara hennes pojkvän – att samhället kan hjälpa till att straffa honom?
Att skydda barn är att framförallt att söka sanningen. För att nå dit måste vi ge åklagare och polis våra objektiva fynd och bedömningar och inte vår magkänsla presenterad som bevis."
Läs hela artikeln här:
http://www.dagensjuridik.se/2013/04/att-skydda-barnets-intressen-ar-inte-tro-att-man-kan-gissa
Share |
lördag 4 maj 2013
adressa.no: Samling på Torvet mot barnevernet
Man behöver göra en ordentlig genomlysning av allt som omgärdas kring omhändertaganden av barn. I vissa länder har man fördubblat antalet omhändertaganden under en fyra års period, det skulle inte förvåna mig om detsamma har skett i Sverige. I mina ögon borde man lägga ner och göra om allt som inbegriper omhändertaganden av barn och unga helt från grunden, för socialtjänsten orsakar skada och försätter människor i trauman som kan liknas vid den man får om man har upplevt ett krig.
Läs mer:
http://www.adressa.no/nyheter/trondheim/article7507895.ece
Share |
"Vi krever granskning av barnevernet i hele landet for å avdekke lovbrudd som foregår. I dag skjer omsorgsovertagelser på et altfor tynt grunnlag. Barnevernet bruker også altfor sjelden biologisk familie når overtagelser skjer. Langt mer kunne vært gjort med hjelpetiltak i hjemmet, sier Elisabeth Kjeldstad. Hun har arbeidet i over ett år for å få til samlingen i Trondheim. Kjeldstad har arbeidet i barnevernet i Trondheim er er part i en pågående sak som gjelder hennes egen familie."
Läs mer:
http://www.adressa.no/nyheter/trondheim/article7507895.ece
Share |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)