Kids for Cash – barn som handelsvara

Det tragiska är att liknande sker nu idag i Sverige bland alla de barn som omhändertages av socialtjänsterna runt om i landet, och ingen som har mandat gör något åt det, för de är en del av den industrin eller så tystas de, utsätts för repressalier och blir trakasserade om de uttrycker missnöje över hur orättfärdigt det fungerar kring socialtjänstens hantering av barn, det är en kriminell verksamhet som samhällets politiker och tjänstemän kan ägna sig åt med lagen som stöd.

"Pennsylvania Child Care expanderar 

Året därefter undertecknade Luzerne County ett leasingavtal med PACC som gjorde det privata fängelseföretaget 402 miljoner kronor rikare. Verksamheten gick bra och tack vare att anstalternas celler numera var fulla av dömda ungdomar kunde man kamma in 28 % vinst redan första året.

Faktum är att vinsten blev så stor att Powell och Mericle, bilden till höger, bestämde sig för att öppna ett systerföretag år 2006. Bolaget fick namnet Western Pennsylvania Child Care (WPACC) och även denna gång undertecknade de båda domarna ett leasingavtal som var minst sagt ofördelaktigt för skattebetalarna. När väl ”Kids for Cash”-härvan uppdagades revs avtalet upp, men då hade Luzerne County redan betalat WPACC lika mycket som det skulle kosta att bygga nio offentliga ungdomsanstalter. Sin vana trogen passade de båda domarna på att tjäna sexsiffriga belopp på affären.

Mr Nolltolerans

Samtidigt som fängelsedirektörerna och domarna gjorde stora pengar på sin verksamhet, fick tusentals människor sina liv förstörda och familjer splittrades. Över 6 000 ungdomar dömdes till stränga straff, ofta var det fråga om förstagångsförbrytare som begått så triviala brott att det egentligen inte fanns anledning att döma till annat än bötesstraff.

Ciavarellas och Conahans domar satte spår i statistiken: ungdomar som åtalades för brott i Luzerne County löpte dubbelt så stor risk att dömas till fängelse än ungdomar i andra delar av Pennsylvania. Ciavarella, bilden till vänster, var så stenhård i rättssalen att han gick under smeknamnet ”Mr Nolltolerans”.

En tioårig flicka som av misstag satte eld på sitt rum fick avtjäna en månad på ungdomsanstalt; en fjortonåring dömdes till elva månaders fängelse för att ha delat ut en örfil efter att själv ha blivit örfilad av ”offret” ifråga. En sextonåring fick ett halvårs fängelse för att ha visat långfingret för en polis, trots att det inte är brottsligt i Pennsylvania.

Girighet utan gränser

I sitt arbete som domare tjänade Ciavarella långt över en miljon kronor om året, men det var inte nog. Både Ciavarella och Conahan var beredda att gå över lik för att nå sina mål: paradvåningar i Miami och semestrar ombord på lyxyachter. Tillsammans köpte de en lägenhet i Florida och för att ta sig till och från semesterbostaden flög de privatjet.

Väl på plats lånade de ofta fängelsedirektör Powells 56-fotare, en yacht med namnet ”Reel Justice”. Och medan domarna njöt av det goda livet led ungdomarna bakom lås och bom. För den elvaåring som hamnade på ungdomsanstalt efter att ha kört familjens bil på garageuppfarten, dröjde det nästan två år innan han fick återvända till familjen. Men det var inte samma pojke som återvände.

Traumat av att ha bevittnat grovt våld och pennalism hade förändrat honom i grunden.

Liknande problem fick 15-åriga Hillary Transue. Ciavarella dömde henne till fängelse för att ha skapat en Myspace-sida i sin rektors namn där det bland annat stod att rektorn dagdrömde om Johnny Depp. Under rättegången gavs Transue, bilden till höger, aldrig någon chans att presentera sin sida av saken.

Trots att straffet hon dömdes till var relativt kort, satte det djupa spår hos flickan eftersom både vänner och grannar vände henne ryggen. Lyckligtvis slutade aldrig Hillary Transues mor att stötta sin dotter. Hon överklagade domen vilket flera år senare skulle sätta bollen i rullning till uppdagandet av en omfattande rättsskandal."

Läs mer:
http://www.magasinetparagraf.se/utblick/kids-for-cash 

Share |