
Jag har i dagarna lärt mig ett nytt ord - förtroendekapital - i alla relationer skapar man ett visst mått av förtroendekapital gentemot varandra. Varje gång man ljuger eller gör något annat dumt så sjunker förtroendekapitalet. Men förtroendekapitalet kan också sjunka när man ljuger om någon annan och när den som hör lögnen tror på lögnen om den utpekade personen. Socialsekreterarna är experter på att göra vinklade lögn-utredningar, och varje gång någon tror på lögnen så bryter de ner den personens förtroendekapital, det kostar på och skapar kaos i relationer. Så varje gång socialtjänsten påstår att mitt barn sagt si eller så till mig, och varje gång barnet får höra att jag sagt si eller så, så sjunker förtroendekapitalet mellan oss två och missförståndet är ett faktum - o là là - socialtjänsten har lyckats med sitt uppsåt... Såhär går det till och det är socialentjänstens specialitet... Men det är så många fler relationer än förälder-barn relationen som blir totalskändat på grund av socialsektens idioti. Jag bara undrar, vad är det för fel på dessa tjänstemän och politiker som inte har mer hjärta eller sunt förnuft än så?! Vi har en övertro på att det är vettiga människor som har mandat att ta beslut över andra människors liv, jag kan skriva under på att så är inte fallet, de flesta är direkt olämpliga att ha en sådan position.
"I Östra Göinge har det på senare tid gjorts flera LVU-omhändertagande av barn, alla med någon form av funktionshinder . Det handlar om föräldrar som inte anses kunna ta hand om sina barn. Föräldrar som känner sig djupt kränkta och anser att deras ord har förvanskats. När de trott att de ska få hjälp har deras ord vänts emot dem. Kristianstadsbladet har träffat några av dem och också hört kommunens syn på LVU i allmänhet. Detta är del tre i artikelserien.”Ett LVU-omhändertagande är traumatiskt, men oftast det som är bäst för stunden.”Det anser Anders Bengtsson, (S), som är en av två politiker som ligger i politisk socialjour stora delar av året."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar