19 december 2011
Nyheter
I dag fattade FN:s Generalförsamling ett historiskt beslut av stor betydelse för världens barn
FN:s konvention om barnets rättigheter är den konvention om mänskliga rättigheter (MR-konvention) som flest stater har ratificerat. Trots den starka uppslutningen bakom barnkonventionen är det den enda MR-konvention med statsrapporteringsskyldighet som saknat möjlighet för enskilda att få klagomål prövade internationellt.
- Beslutet i dag av FN:s Generalförsamling att anta ett tilläggsprotokoll om en internationell klagomekanism till FN:s konvention om barnets rättigheter är därför ett viktigt framsteg. Det är en milstolpe i arbetet med att stärka barnets rättigheter och genomföra barnkonventionen i praktiken. Om rättigheter ska ha någon innebörd måste det finnas effektiva medel för upprättelse, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.
Med dagens beslut markerar världssamfundet att även barn ska ha rätt att klaga och få upprättelse när deras mänskliga rättigheter kränks. Det ökar pressen på enskilda stater att uppfylla de skyldigheter de har enligt barnkonventionen. Enligt konventionen ska varje stat möjliggöra för barn att vända sig till en instans och få sin sak prövad när rättigheterna kränks. I praktiken saknas ofta sådana nationella instanser eller så är de inte tillgängliga för barn. Med tilläggsprotokollet blir det möjligt för barn och deras ombud att i dessa ärenden vända sig till FN:s barnrättskommitté när alla nationella rättsmedel är uttömda.
- Klagomål till barnrättskommittén kan väntas i flera viktiga frågor. På internationell nivå kan det handla om barn som tvingas tjänstgöra som barnsoldater. Barn som utsätts för trafficking. Barn i minoritetsgrupper eller flickor som får sämre möjlighet till utbildning. Men det kan även handla om barn i Sverige, exempelvis barn som lever gömda utan tillgång till utbildning eller placerade barn som har svårt att få upprättelse om de utsätts för vanvård i samhällsvården, säger Fredrik Malmberg.
Nästa steg efter Generalförsamlingens beslut i dag är en ratificering av tilläggsprotokollet, som innebär att staten förklarar sig bundet av tilläggsprotokollet. För att tilläggsprotokollet ska träda ikraft krävs ratificering av tio medlemsstater.
- Det är min förhoppning att Sverige är drivande i detta arbete. Vi har ett gott anseende internationellt i frågor som rör barnets rättigheter och vi var ett av de första länderna att ratificera barnkonventionen. Det är därför logiskt och angeläget att Sverige också agerar skyndsamt vad gäller tilläggsprotokollet, säger Fredrik Malmberg.
Enligt FN:s barnrättskommitté har en internationell klagomekanism stor betydelse för barns rättigheter på nationell nivå eftersom barn ställs inför särskilda svårigheter när de söker upprättelse om deras rättigheter har kränkts. Kommittén uppmanar staterna ”att arbeta särskilt med att se till att effektiva procedurer, som tar hänsyn till barnet, finns tillgängliga för barn och deras ombud.” En internationell klagomekanism innebär högre krav på att staterna förbättrar och stärker de nationella system som har till uppgift att skydda barns rättigheter. Vidare skulle det innebära att praxis utvecklas om hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.
Ämnen: tilläggsprotokoll FN:s generalförsamling klagomekanism barnkonventionen
http://www.barnombudsmannen.se/nyheter/2011/12/i-dag-fattade-fns-generalforsamling-ett-historiskt-beslut-av-stor-betydelse-for-varldens-barn/
Share |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar