Myndighetsmissbruket är utbrett och missnöjet över övergreppen pyr bland ungdomar. Jag tycker inte alls det är konstigt att bilar bränns ner i vissa förorter, även om jag tycker det är helt fel att förstöra andras egendomar. Den vanliga Svensson som ännu inte fått uppleva hur myndighetsmissbruket frodas, kan säkert ha svårt att se sammanhanget. Men vem som helst kan drabbas av de oegentligheter som pågår bland de kommunala/statliga tjänstemännen och politikerna, även om det är vissa grupper som är mer utsatta för att de är oskyddade. Det pågår ohyggligt vidriga övergrepp från myndigheter, som gemene man inte har en blekaste aning om.
"Man får inte kasta sten och eld mot polisen. Utloppet för inre aggressioner. Om det brinner i förorten så finns en anledning. Om ungdomar dödar varandra i kriminella uppgörelser så finns också en anledning. Det finns en annan eld än den som kastas i bensinflaskor. Den ligger i människor som vill finnas där. De osynliga. Maktförhållandet är ett faktum. När det sker korruption och lögner i den politiska toppen skapar det frustration och upplopp på gatunivå. Elden mot myndigheterna är ingen politisk markering. Det är en utanförskapets markör. De bryr sig ändå inte om oss. Kan makthavarna bete sig oetiskt och bryta mot lagen. Vad är det som säger att inte vi kan det? Ingen kan väl ändå vara så naiv att den tror att det inte pratas politik i förorten. Att det inte pratas om orättvisor och förtryck i samhället. Korrupta politiker. Maktspel. Mediala lögner. Klasskillnader. Orättvisor. Situation utanförskap. Det som berör en är alltid ett samtalsämne. Även om man kommer från betongen har man drömmar och iaktagelser. Hur var det med rättvisan och de sociala klyftorna i samhället? Skall politiska svindlare eller storbolagens vinstdrivande ljusskygga bolagsstyrelser få sätta villkoren?"
Läs mer i Liam Norbergs artikel:
http://www.newsmill.se/node/43786
Share |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar