Jag trodde i min naivitet att socialförvaltningen var till för att hjälpa människor, men med det jag har fått uppleva, så gör de allt annat än att hjälpa till. I sin kraft av myndighetsutövning, så ljuger de ihop utredningar med liten sanningshalt, utan objektivitet och saklighet. Sunt förnuft existerar inte, hela proceduren med förvaltningsrätt och kammarrätt är ett spel för gallerierna. De som får betala det högsta priset på grund av oansvariga handläggare är just barnen och familjen, det kan sluta tragiskt med splittrade familjer och att familjens ekonomi hamnar vid ruinens brant. Jag anser att socialförvaltningen i dess nuvarande form borde få upphöra och en annan verksamhet sättas in, där LVU är borttagen (eftersom det missbrukas) och där familjen får stöd på hemmaplan. För idag är det sällan missbrukande familjer som får sina barn omhändertagna, utan det är vanliga familjer som utsätts för myndighetsövergrepp och får sina familjer krossade. Barn- och familjeenheten utför idag den moderna varianten av häxprocesser. Majoriteten av handläggarna är ansvarslösa och utsätter föräldrar och barn för psykisk tortyr. Ett annat förslag är att se till att krav på legitimering av socionomer sätts in. En författningsdomstol borde även det införas. Möjligheten att stämma och åtala tjänstemän och politiker borde finnas. Idag finns inte den möjligheten.
Hur som helst så har vi gått igenom hela harangen med att socialförvaltningen gjorde ett akut omhändertagande på min dotter, det fanns inget akut, skrivelsen till förvaltningsrätten var full av lögner och förtal, det kallas falsk tillvitelse. Min dotter blev vilseledd av självaste socialförvaltningen, de serverade henne med en mängd av lögner om mig. Det tog oss 10 månader och en ny handläggare för att vi ens skulle få en chans att prata med varandra, med hjälp av en familjeterapeut. Min dotter är en helt vanlig tjej utan missbruksproblem och flitig i skolan, jag är en väl etablerad mamma som gjort allt för sina barn. Nyligen har vi varit vid kammarätten och LVU:et upphävdes. Men vi har farit illa av socialförvaltningens myndighetsutövning, de har gjort sitt yttersta för att alienera och spela ut oss mot varandra. Ska det vara såhär så anser jag att socialförvaltningen med sin myndighetsutövning har spelat ut sin roll, för det är dem själva som står för misshandel av hela familjer. Har man tur - kanske en chans på hundra - så får man en bra handläggare som har förmågan att skilja agnarna från vetet, vad jag vill säga med det är att det är ett lotteri, bra handläggare = du får adekvat hjälp versus dålig handläggare = du får ditt familjeliv krossat.
Det skulle vara intressant att veta vad min familj har kostat skattebetalarna och till vilken nytta då!? Hade vi fått rätt och adekvat stöd från första början, hade det spektaklet som sedan skett inte hänt och vi hade varit tillbaka i vår vardag med normala rutiner igen. Det träsk socialförvaltningen har dragit ner vår familj i skulle kunnat sluta riktigt illa för mina barn, de kunnat börja ta dåliga beslut och välja fel vägar i livet. Som förälder måste man vara oerhört stark för att klara en sådan press man blir utsatt för och de kränkningar socialförvaltningen utsätter en för. Det finns hur mycket som helst att säga om detta, men eftersom jag jobbar heltid så blir det i mån om tid. Men jag är fast besluten att kämpa för att det ska bli en förändring, för ingen annan familj skall behöva utstå det vi som familj har fått utstå.
Share |
Hur som helst så har vi gått igenom hela harangen med att socialförvaltningen gjorde ett akut omhändertagande på min dotter, det fanns inget akut, skrivelsen till förvaltningsrätten var full av lögner och förtal, det kallas falsk tillvitelse. Min dotter blev vilseledd av självaste socialförvaltningen, de serverade henne med en mängd av lögner om mig. Det tog oss 10 månader och en ny handläggare för att vi ens skulle få en chans att prata med varandra, med hjälp av en familjeterapeut. Min dotter är en helt vanlig tjej utan missbruksproblem och flitig i skolan, jag är en väl etablerad mamma som gjort allt för sina barn. Nyligen har vi varit vid kammarätten och LVU:et upphävdes. Men vi har farit illa av socialförvaltningens myndighetsutövning, de har gjort sitt yttersta för att alienera och spela ut oss mot varandra. Ska det vara såhär så anser jag att socialförvaltningen med sin myndighetsutövning har spelat ut sin roll, för det är dem själva som står för misshandel av hela familjer. Har man tur - kanske en chans på hundra - så får man en bra handläggare som har förmågan att skilja agnarna från vetet, vad jag vill säga med det är att det är ett lotteri, bra handläggare = du får adekvat hjälp versus dålig handläggare = du får ditt familjeliv krossat.
Det skulle vara intressant att veta vad min familj har kostat skattebetalarna och till vilken nytta då!? Hade vi fått rätt och adekvat stöd från första början, hade det spektaklet som sedan skett inte hänt och vi hade varit tillbaka i vår vardag med normala rutiner igen. Det träsk socialförvaltningen har dragit ner vår familj i skulle kunnat sluta riktigt illa för mina barn, de kunnat börja ta dåliga beslut och välja fel vägar i livet. Som förälder måste man vara oerhört stark för att klara en sådan press man blir utsatt för och de kränkningar socialförvaltningen utsätter en för. Det finns hur mycket som helst att säga om detta, men eftersom jag jobbar heltid så blir det i mån om tid. Men jag är fast besluten att kämpa för att det ska bli en förändring, för ingen annan familj skall behöva utstå det vi som familj har fått utstå.
Share |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar